Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Pålitlig statistik är nödvändig för att tidigt upptäcka förändringar i antibiotikaresistens och stoppa spridning. Genom att följa utvecklingen – lokalt och nationellt – kan vi vidta åtgärder i tid.

För att motverka antibiotikaresistens behöver vi öka kunskapen och medvetenheten hos olika målgrupper och i samhället i stort. Här hittar du material som kan vara till stöd för dig som arbetar med att kommunicera om antibiotikaresistens och hur man förebygger infektioner inom exempelvis vården eller skolan.

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning och industri.

Den 15 maj hölls den 25:e Stramadagen i Stockholm med Folkhälsomyndigheten och Strama. Detta för att uppmärksamma Stramas viktiga del i det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Med anledning av jubileet närvarade Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan och socialminister Jakob Forssmed.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.

Hitta statistik på regional nivå om antibiotikaresistens inom vård och omsorg.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

Här har vi samlat länkar och dokument med strategier, rekommendationer och vägledningar med mera som stödjer arbetet mot antibiotikaresistens.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

En av tio patienter på svenska sjukhus har minst en vårdrelaterad infektion och mer än var tredje patient har en pågående antibiotikabehandling.

Informationsbladet om förkylning kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Swedres i korthet 2018 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Informationsbladet om svinkoppor hos barn kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

För att motverka antibiotikaresistens krävs samordnade insatser över sektorgränserna. Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket leder därför en nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens.

Informationsbladet om bihåleinflammation kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Analyserad och kommenterad statistik om antibiotikaförsäljning samt statistik i tabeller och diagram.

Informationsbladet om hosta på grund av akut bronkit kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om öroninflammation hos barn kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om halsfluss kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

En av Folkhälsomyndighetens huvuduppgifter är att fortlöpande följa det epidemiologiska läget vad gäller infektionssjukdomar och speciellt de som omfattas av smittskyddslagen.

Antibiotikaresistens är ett växande globalt hot vilket kräver åtgärder på internationell nivå. Genom samarbeten främjar vi datadrivna initiativ, stärker hälsosystem och arbetar tvärsektoriellt för att säkra tillgång till effektiva antibiotika, för oss och för kommande generationer.

Sverige har den fjärde högsta förekomsten av vårdrelaterade infektioner i Europa, enligt en ny rapport från ECDC. Förekomsten av antibiotikaresistens i de vårdrelaterade infektionerna är låg jämfört med övriga länder, men arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras.