Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Vägledningen beskriver hur en uppföljning bör se ut för hemvändande hjälparbetare från länder med en pågående smittspridning av blödarfeber som till exempel ebola eller marburg. Syftet är att ge en nationell rekommendation för enhetlig hantering av denna grupp.

Vägledningen riktar sig till både slutenvård och öppenvård. Informationen i vägledningen är utbrottsspecifik och andra bedömningar kan behöva göras vid misstanke om mpox utan anknytning till utbrottet.

Vägledningen gäller i en epidemiologisk situation med få fall av fågelinfluensa hos människa och där smittkällan är sjuka eller döda fåglar.

Faktabladet riktar sig till dig som träffar gravida och spädbarn i vårdsammanhang och handlar om att förebygga så att spädbarn inte blir sjuka i kikhosta samt att förhindra smittspridning.

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Dokumentet är en sammanställning av befintlig kunskap om spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur. Dokumentet är tänkt att kunna användas som stöd till behandlande läkare och smittskyddsläkare med syfte att förhindra spridning av MRSA från människor till lantbrukets djur.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Klamydia orsakar av en bakterie och är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige. Den förekommer i hela världen.

Gonorré orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae. Den sprids sexuellt och kan infektera urinröret, ändtarm, svalg, slidan och livmoderhalsen. Ögon kan även infekteras via kontaktsmitta. Inkubationstiden är kort – från något dygn till någon vecka.

Hepatit E orsakas av ett virus som kan ge upphov till gulsot. Viruset sprids främst via förorenat vatten och livsmedel. Sjukdomen är vanlig i hela världen, men större utbrott har hittills endast rapporterats från låginkomstländer. I Sverige rapporteras årligen 20–40 fall, majoriteten smittade inom

Humant immunbristvirus (hiv) identifierades i början av 1980-talet som orsaken till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids), och förekommer idag över hela världen.

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva

Meningokockinfektion finns i hela världen. Sjukdomen och orsakas av en bakterie som man också kan bära utan att vara sjuk. I undantagsfall orsakar den allvarlig sjukdom som hjärninflammation och blodförgiftning. Annan benämning: Epidemisk hjärnhinneinflammation.

Listeriabakterien är vanligt förekommande i vår omgivning. Den finns i jord, vatten och i tarmen hos många däggdjur, inklusive människan. Listeriabakterien kan orsaka sjukdom hos både djur och människa. Annan benämning: Listerios.

Syfilis var tidigare en mycket vanlig sexuellt överförd smitta, men sjukdomen blev allt mer sällsynt i Sverige mot 1900-talets slut. I andra delar av världen är dock syfilis fortfarande vanligt. Annan benämning: Lues.

Yersiniainfektion är en bakteriesjukdom som förekommer över hela världen. Vanliga symtom är diarré, kräkningar och buksmärtor. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, men sprids oftast via förorenade livsmedel. Årligen rapporteras runt 200–300 fall som blivit smittade i Sverige.

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorken. Sorkfeber är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Nephropathia epidemica, Hemorragisk feber med njurpåverkan.