Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser.

Helgenomsekvensering för påvisning av vankomycinresistens, artverifiering och epidemiologisk typning. Indikation: Verifiering av Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium som vancomycinresistenta enterokocker (VRE) samt smittspårning och utbrottsutredningar.

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).

Broschyren innehåller rekommendationer om hur sjukvården kan minimera spridningen av VRE. I broschyren finner du ett uppslag i form av en checklista att sätta upp på lämpligt ställe.

Utbrottet av vankomycinresistenta enterokocker i Gävleborg bedöms avslutat från december 2014.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Rapport från en arbetsgrupp med representanter från smittskydd och vårdhygien 2016-2017.

I september 2013 rapporterades det första fallet i en smittspridning av vankomycinresistenta enterokocker på Gävle sjukhus. Smittspridningen har fortsatt under 2014 och hittills har 306 fall med samma VRE-typ rapporterats. Hudiksvalls sjukhus, Bollnäs sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala har vårdat fall som tidigare vårdats på sjukhuset i Gävle. Från…

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Liksom under 2020 har antalet fall av många smittsamma sjukdomar varit lägre 2021 än före pandemin. Pandemins påverkan är komplex, och olika smittskyddsåtgärder, ett minskat resande och färre vårdbesök har bidragit till färre fall av vissa smittsamma sjukdomar.

Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium (KML) i Gävle upptäckte genom noggrant arbete att ett urinprov innehöll en låg mängd av misstänkta vankomycinresistenta enterokocker. Eftersom den lokala PCR-metoden inte var validerad ännu så dröjde det cirka 2 veckor innan fyndet kunde verifieras av Smittskyddsinstitutet (Folkhälsomyndigheten). En första…

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 390 fall av VRE motsvarande en incidens av 3,7 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 50 procent jämfört med 2023 (n=260; figur 1). Medianåldern bland fallen var 75 år (spridning 13–99 år) och liksom tidigare år rapporterades fler fall hos män (58 procent, n=225) än…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 232 fall av VRE motsvarande en incidens av 2,2 fall per 100 000 invånare. Det är en minskning med 52 procent jämfört med 2018 (n=444 fall). VRE diagnostiseras framför allt i samband med sjukhusvård (79 procent); 46 procent (n=106) var smittade i Sverige och 51 procent var smittade utomlands (n=119; figur 1)…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 444 fall av VRE motsvarande en incidens av 4,3 fall per 100 00 invånare (figur 1). Det är en ökning med 82 procent jämfört med 2017 (n=244 fall) vilket till stor del beror på ett omfattande utbrott. VRE rapporterades från 19 av 21 regioner. Under 2018 rapporterades en medianålder på 57 år…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 260 fall av VRE motsvarande en incidens av 2,5 fall per 100 000 invånare. Det är något fler fall jämfört med 2022 (n=236) (figur 1). Medianåldern bland fallen var 74 år (spridning 4–98 år) och liksom tidigare år rapporterades fler män (58 procent, n=153) än kvinnor. VRE diagnostiseras…