Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Barn under ett års ålder bör få tre doser av Hib-vaccin, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje ges minst sex månader efter den andra. I det svenska vaccinationsschemat ingår vaccination mot Hib vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessa tre vaccinationer ges med ett kombinationsvaccin som innehåller Hib-vaccin…

Ja, den första dosen MPR-vaccin kan erbjudas från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. En tidigareläggning av den ordinarie dosen kan vara aktuell vid ökad smittrisk, till exempel inför en utlandsresa eller vid ett utbrott. Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar får ordinera MPR-vaccin till barn från 12 månaders ålder, eftersom det är inom ramen…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling. Alla barn erbjuds två doser vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna bör särskilt se över sitt behov av vaccinationer inför utlandsresor. Mer om rekommendationer för vaccination

Nej. Vaccin tillförs just för att aktivera kroppens egna immunförsvar, så att ett skydd kan fås innan man träffar på smittämnet. Vaccinerade och ovaccinerade barn har lika stor risk att insjukna i icke-vaccinförebyggbara sjukdomar.

Beroende på hur gammal man är när vaccinationsserien påbörjas, och vilket HPV-vaccin som används, behövs två eller tre doser. Personer med nedsatt immunförsvar, både barn och vuxna, behöver få tre doser. Detta baseras på de kliniska studier som har gjorts och vaccinernas godkännanden.

Ja. Även om mässlings- och påssjukevirus odlas fram på ägg innehåller vaccinet inte tillräcklig mängd äggprotein för att framkalla överkänslighetsreaktioner. Barn med äggallergi kan vaccineras med MPR-vaccin enligt vanliga rutiner på BVC och inom elevhälsan.

Nej, det levande försvagade influensavaccinet ska inte ges till gravida. Detta vaccin (Fluenz tetra) ges som nässpray till barn 2–17 år. Gravida rekommenderas att vaccinera sig med ett inaktiverat influensavaccin som ges som injektion och innehåller delar av avdödat virus.

Risken att smittas av tuberkulos i Sverige är mycket låg. Liksom i andra nordiska länder och i de flesta europeiska länder vaccineras därför inte alla barn, utan man ger vaccin till dem med högst risk. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med en förälder eller annan hushållskontakt med ursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos…

Alla barn erbjuds MPR-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2. Om barnet har missat någon av doserna eller om man är osäker på om barnet har fått alla vaccinationer enligt schemat, bör man i första hand ta kontakt med barnets barnavårdscentral eller skolsköterska (beroende på barnets ålder). Alla barn har rätt till kostnadsfri kompletterande…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

I Europa är det nasala vaccinet godkänt sedan 2011 för barn och ungdomar från 2 till 17 år och vaccinet används i flera länder för allmän vaccination av barn, bland annat Danmark och Finland. Danmark och Finland rekommenderar vaccination av alla barn 2 till 6 år. I Storbritannien erbjuds alla barn i förskola och skolbarn upp till 11 år…

Läkarordination krävs när man inte följer de ramar för ålder och tidsintervall mellan doserna som står i föreskrifterna om vaccination av barn, t.ex. vid påskyndat vaccinationsschema med start vid 2 månaders ålder, MPR-vaccination före 12 månaders ålder, tidigareläggning av den andra dosen MPR-vaccin eller för att…

Misstankar om att MPR-vaccin skulle kunna orsaka autism tog fart i och med en studie publicerad 1998 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet med efterföljande stor medial uppmärksamhet. Studien som var genomförd av en engelsk forskargrupp handlade om kronisk tarmsjukdom hos tolv barn med utvecklingsstörningar. Bland resultaten redovisades att föräldrar till åtta barn i studien kopplade uppkomsten…

RS-virus sprids genom nära kontakt med en infekterad person och genom kontakt med föremål där smittan kan ha hamnat. Därför är handtvätt och rengöring av ytor de viktigaste förebyggande åtgärderna. Desinfektionsmedel samt tvål och vatten tar bort viruspartiklarna. Tänk på att: De personer som

Nej. Det finns inga paralleller mellan ökningen av allergisjukdomar under de senaste decennierna och användningen av vacciner i det svenska vaccinationsprogrammet. Om enskilda vacciner kan utlösa senare allergi är omdebatterat. Frågan har varit särskilt aktuell för kikhostevaccin som innehåller

Vaccinationen mot kikhosta infördes första gången i det svenska vaccinationsprogrammet för barn under 1950-talet. 1978 såg man att skyddet mot kikhosta genom vaccinationen sjönk. Man såg också misstänkta reaktioner av det vaccin som användes då. Det gjorde att man beslöt att ta bort kikhosta ur det allmänna vaccinationsprogrammet…

RS-virus infektion kan förebyggas med monoklonala antikroppar. Det är antikroppar som är riktade specifikt mot RS-virus och som ges som en eller flera injektioner före och under RS-virus säsongen för att skydda mot infektion under de månader när risken för infektion är som störst. RS-virus

Efter vaccinationen kan det bli rött, ömt och svullet på injektionsstället. En del personer kan även få ont i huvudet och må illa, kräkningar förekommer men är ovanliga. Vissa kan känna en allmän sjukdomskänsla, trötthet eller muskel- och ledvärk. Feber är en vanlig biverkan framför allt bland små barn, särskilt…

Hib var den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation (meningit), struplocksinflammation (epiglottit) och blodförgiftning (sepsis) bland spädbarn och förskolebarn före 1993, då vaccination mot Hib infördes i barnvaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar hade ett snabbt förlopp med hög dödlighet. Hib-meningit följdes ofta av hörselskador och andra hjärnskador. Efter det att vaccination med Hib-vaccin…

Liksom alla läkemedel kan influensavaccin orsaka biverkningar. De flesta eventuella biverkningar är lindriga och kortvariga oavsett typ av vaccin. Det finns flera typer av influensavacciner som injiceras och de dokumenterade biverkningarna skiljer sig något mellan dessa. Vanliga biverkningar kan till exempel vara aptitlöshet, huvudvärk, muskelvärk, feber, trötthet…

Aluminiumsalter (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) ingår som ett adjuvans i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen vaccinet ger skydd mot. Aluminiumsalter har använts i vacciner över 70 år. Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden aluminium i en dos vaccin är…

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn…

Under 2002 anmäldes 22 personer, vilket gav en incidens på 0,2 fall per 100 000 invånare. Av de insjuknade var 14 kvinnor och åtta män. Åtta av fallen var barn under fem år. Övriga insjuknade var vuxna. Tre barn i åldern 3–5 år uppgavs vara fullvaccinerade. Av dessa var två fullt friska och ett barn hade leukemi. Tre av de åtta…

RS-virus sprids genom nära kontakt med en infekterad person och genom kontakt med föremål där smittan kan ha hamnat. Därför är handtvätt och rengöring av ytor de viktigaste förebyggande åtgärderna. Desinfektionsmedel samt tvål och vatten tar bort viruspartiklarna. Tänk på att: De personer som