Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna lägesrapport publicerades den 9 januari 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 1 (29 december–4 januari 2026).

Statistik och datainsamling är grunden för att förstå och utveckla folkhälsan. Här hittar du information om Sveriges officiella statistik, vår databas och hur du kan utforska och visualisera data inom folkhälsa och smittskydd. Läs också om våra enkäter och undersökningar – från levnadsvanor till miljörelaterad hälsa.

En del vaccinationer behövs för att ge ett grundskydd, medan andra blir aktuella vid graviditet, högre ålder, vissa sjukdomar eller inför resor. Här beskriver vi vilka vaccinationer som kan vara aktuella i olika situationer och faser av livet.

Denna veckorapport publicerades den 9 februari 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 5 (29 januari–4 februari 2024).

Detta är en återkommande säsongsrapport avseende infektion med invasiva grupp-A-streptokocker i Sverige. Rapporten beskriver den nationella epidemiologin bland annat avseende fallfrekvens, incidens, klinik- och typningsdata.

Denna veckorapport publicerades den 2 februari 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 4 (22–28 januari 2024).

Denna veckorapport publicerades den 16 februari 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 6 (5 – 11 februari 2024).

Denna veckorapport publicerades den 26 januari 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 3 (15–21 januari 2024).

Denna veckorapport publicerades den 15 november 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 45 (4–10 november 2024).

Information från Folkhälsomyndigheten

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2024.

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

Rapport från en arbetsgrupp med representanter från smittskydd och vårdhygien 2016-2017.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Bakgrund Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 91 fall av Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) vilket motsvarar en incidens på 0,9 fall per 100 000 invånare och år (figur 1). Medianåldern för fallen var 49 år och 52 procent var män (n=47). Förekomst av PNSP var vanligast i åldersgruppen 1-4 år (n=29;…

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996 som följd av en ökande förekomst av dessa pneumokocker, särskilt i södra Sverige. Trender Under 2008 rapporterades 565 fall av PNSP vilket innebar en incidens av 6,1 fall per 100 000 invånare i Sverige. Jämfört…

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996. De har tidigare benämnts PRP (penicillin-resistenta pneumokocker). Eftersom PRP enligt internationellt vedertagna benämningar ska ha MIC >= 2 mg/L, benämns de anmälningspliktiga pneumokockerna fortsättningsvis PNSP, MIC >=…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Folkhälsomyndighetens pressbilder på olika bakterier. Kan användas fritt i redaktionella sammanhang, enligt myndighetens regler för pressbilder.

Hitta statistik och data inom smittskydd och folkhälsa. Du kan även läsa mer om våra datainsamlingar, beställa data eller gå direkt till vår databas.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.