Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Legionella spp ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

På denna sida finns information om vaccinationer till dig som arbetar inom elevhälsans medicinska insats (EMI). Det finns även länkar till Folkhälsomyndighetens webbsidor inom andra ämnesområden som är aktuella för elevhälsan.

Under 2025/2026 görs den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Undersökningen kommer visa hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det hemma och i skolan och på fritiden. Här får du information hur undersökningen går till.

Mässling är mycket smittsamt och kan ge allvarliga komplikationer. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till alla. Det är viktigt att ha ett skydd inför utlandsresor.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.

Enligt nya beräkningar kan minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet leda till lägre samhällskostnader och betydande vinster för individers hälsa.

Här finns interaktiva faktablad för vissa utvalda områden. Faktabladen visar färdiga diagram och kartor med rörlig grafik. Du kan själv göra jämförelser på till exempel läns- och kommunnivå och mellan kön.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

En ny studie bland personer som lever med hiv visar att den svenska hivvården över lag är mycket god, men att det kan finnas behov av ökat individanpassat stöd.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos ungdomar 16–19 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för ungdomar i gymnasieåldern.

Personer som har svag ekonomi eller står utanför arbetslivet känner sig i högre utsträckning ensamma. Nästan var femte man som är sjukskriven eller arbetslös besväras ofta eller alltid av ensamhet. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.

I Sverige har rökningen minskat stadigt under lång tid, men fortfarande är det 5,4 procent i befolkningen som röker dagligen och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar också att användningen av e-cigaretter och nikotinsnus ökar och är vanligast bland unga 16–29 år.

Denna veckorapport publicerades den 7 juni 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 22 (27 maj–2 juni 2024).

Denna veckorapport publicerades den 19 april 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 15 (8–14 april 2024).

Denna veckorapport publicerades den 26 april 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 16 (15–21 april 2024).

Denna veckorapport publicerades den 15 mars 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 10 (4–10 mars 2024).

Denna veckorapport publicerades den 5 april 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 13 (25–31 mars 2024).

Denna veckorapport publicerades den 1 mars 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 8 (19–25 februari 2024).

Denna veckorapport publicerades den 28 mars 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 12 (18–24 mars 2024).

Tack vare vaccinationer har sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn minskat kraftigt i Sverige. Bilder och videos nedan illustrerar hur antalet rapporterade sjukdomsfall har ändrats efter införande av vaccinationer.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

EU-referenslaboratorier (EURL) inom folkhälsa utses av Europeiska kommissionen i syfte att stödja nationella referenslaboratorier med utveckling av diagnostik, testmetoder och övervakning vid allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Målsättningen är att främja harmonisering och god praxis mellan EU: