Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

I Sverige erbjuds vaccinationer på flera olika sätt. Här kan du läsa om hur de erbjuds och om vad som avgör formerna.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det

Poliovirus och enterovirus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om influensa från säsongen 2024/2025.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Ändringsförfattning. Beslutade: 24 juni 2019. Gäller från och med: 1 september 2019.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Den 7 januari 2026 är fågelinfluensa (H5N1) fortfarande utbredd och orsakar utbrott bland vilda fåglar, tamfågelbesättningar och kor i USA, men färre antal fall rapporteras under 2025 jämfört med 2024.

Folkhälsomyndigheten följer löpande RS-virusets spridning i Sverige genom frivillig rapportering av RS-virus diagnoser från landets laboratorier och en del barnkliniker. Övervakningen sker veckovis under perioden oktober–maj (vecka 40–20).

Den 11 augusti 2016 bedömdes utbrottet av Salmonella Typhimurium 3-15-N-N-311 vara över.

Hepatit A ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Neisseria gonorrhoeae ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Parotit ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här kan du hitta mer information om de olika register och undersökningar från vilka data till indikatorerna baseras på.

Ändringsförfattning. Beslutade: 6 maj 2020. Gäller från och med: 1 augusti 2020.

Affisch/bild som ger en översikt av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccinationer för vuxna. Affischen går att skriva ut.

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.