Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Infektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.

Filariainfektioner används ofta som benämning på en grupp infektionssjukdomar som samtliga orsakas av nära besläktade rundmaskar (nematoder). Andra benämningar: Wuchereria, Brugia, Elefantsjuka.

Impetigo är en mycket smittsam ytlig hudinfektion som sprids framför allt i förskolemiljöer. Tillståndet är lätt att bota och ofta räcker det med enbart lokal hudbehandling. Annan benämning: Svinkoppor.

Anisakiasis är en masksjukdom som kan ge buksmärtor och kräkningar. Parasiten kan finnas i saltvattensfisk över stora delar av världen. Annan benämning: Torskmask.

I början av 1980-talet rapporterades de första infektionerna med tarmbakterier som bildade ”extended spetrum beta-lactamases” (ESBL) från Europa. Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats nationellt (ResNet) och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan några år ingår även

Strongyloidiasis är en maskinfektion där människa infekteras genom att komma i kontakt med larver, som kan penetrera intakt hud.

Hepatit E orsakas av ett virus som kan ge upphov till gulsot. Viruset sprids främst via förorenat vatten och livsmedel. Sjukdomen är vanlig i hela världen, men större utbrott har hittills endast rapporterats från låginkomstländer. I Sverige rapporteras årligen 20–40 fall, majoriteten smittade inom

Onchocerciasis är en maskinfektion som kan uppträda i olika sjukdomsformer. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i de tropiska områden där smittan finns. Annan benämning: Flodblindhet, ”River blindness”.

Pneumocystis är en svamp som kan ge upphov till lunginflammation (Pneumocystis pneumoni, PCP) hos personer med nedsatt immunförsvar.

Bakgrund Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen

Infektion med Blastocystis spp är en tämligen vanlig protozoinfektion som förekommer över hela världen, även i Sverige.

Brucellos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Andra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.

Coccidioidomycos är en sjukdom som är ganska vanlig inom vissa områden i USA men som också finns i länder i Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom dessa områden.

Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem.

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Histoplasmos är en svampsjukdom som framför allt rapporteras från USA men där epidemiska foci är kända i samtliga världsdelar utom Europa. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom något av dessa endemiska områden.

Krim-Kongovirus sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien.

Acanthamoeba är frilevande amöbor som lever i vatten och fuktig jord. De har påvisats i samtliga världsdelar och dess utbredning är sålunda global. Acanthamoeba är framför allt en viktig orsak till hornhinneinfektion hos bärare av kontaktlinser men kan också orsaka djupare infektioner.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Betahemolytiska streptokocker orsakar normalt hals- eller hudinfektioner, men kan ibland ge allvarlig blodförgiftning, snabbt förlöpande och livshotande mjukdelinfektioner (nekrotiserande fasciit) eller chocktillstånd. Den bakomliggande orsaken är oftast speciella toxinproducerande bakteriearter