Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Sjukdomen blev anmälningspliktig 1 juli 2004. Under 2009 rapporterades totalt 20 fall av Vibrio-infektion. Av dessa rapporterades 15 med V. cholerae serotyp icke-O1/O139 och 3 fall med V. parahaemolyticus samt 2 V. alginolyticus. 10 av fallen rapporterades med inhemsk smitta. Trender Antalet

Trender Under 2008 rapporterades totalt 24 fall, varav 11 inhemska, av infektion med Vibrio species. Antalet var ungefär detsamma som under de svala somrarna 2005 och 2007. Under den varma sommaren 2006 rapporterades 41 fall varav 23 inhemska. Ålder och kön 9 fall i åldersgruppen mellan 5–24

Under 2010 rapporterades totalt 30 fall med vibrioinfektion varav 18 med inhemsk smittkälla. I 8 fall varav 4 inhemska rapporterades vibrioinfektion utan angivande av species. 10 fall hade infekterats med V. cholerae varav 2 med serotyp O1 (utan förmåga till koleratoxinproduktion) och 8 med icke-O1

Betahemolytiska streptokocker orsakar normalt hals- eller hudinfektioner, men kan ibland ge allvarlig blodförgiftning, snabbt förlöpande och livshotande mjukdelinfektioner (nekrotiserande fasciit) eller chocktillstånd. Den bakomliggande orsaken är oftast speciella toxinproducerande bakteriearter som kan få ökad spridning. Allvarliga infektioner av beta-hemolytiska streptokocker ska därför anmälas…

Hälsorisker och hälsoeffekter av fukt och mikroorganismer Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten.Sid Olika typer av hälsobesvär av inomhusmiljön Ospecifik byggnadsrelaterad sjuklighet • Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet Specifika sjukdomar • Astma • Luftvägsinfektioner • Legionärsjuka, Legionella • Allergisk alveolit • Lungcancer (radon) 2017-10-172.Sid Vad i inomhusmiljön…

Grupp-A-streptokocker (GAS) är en vanlig orsak till hals- eller hudinfektioner, men kan ibland ge allvarlig blodförgiftning, snabbt förlöpande och livshotande mjukdelsinfektioner (nekrotiserande fasciit) och/eller chocktillstånd. Den bakomliggande orsaken är oftast speciella, toxinproducerande streptokocker som ibland kan få ökad spridning. Invasiva infektioner…