Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hur samhället planerar, bygger och förvaltar transportsystemet påverkar vilka transportmöjligheter som finns och hur människor rör sig i vardagen. Infrastruktur, trafikmiljöer och tillgång till gång-, cykel- och kollektivtrafik avgör i praktiken vilka resealternativ som fungerar.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och

På fritiden finns många möjligheter till både organiserad och spontan rörelse, till exempel genom idrott, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Den här sidan ger dig en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter

Den här rapporten har tagits fram i samarbete med Arbetsmiljöverket för att ge arbetsgivare stöd i att tillsammans med medarbetarna skapa rörelse och rätt belastning i arbetslivet.

Samhällsplaneringen formar de miljöer där människor lever och rör sig i det dagliga livet. Möjligheterna till vardagsrörelse påverkas av hur områden knyts ihop och om handel, skolor, grönområden och kollektivtrafik finns nära våra hem. När dessa platser är lätta att nå till fots eller med cykel

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd och uppföljning. Rapporten är en del av EU-projektet…

Rapporten är en kartläggande litteraturöversikt som presenterar kunskapsläget om effekter av insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga.

The recommendations for physical activity and sedentary behaviour apply to all population groups in Sweden, regardless of age, gender, cultural background, socioeconomic status, or disability.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Folkhälsomyndighetens rapport beskriver resultat om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring skatter och subventioner för att främja hälsosam livsmedelskonsumtion och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Faktabladet beskriver hur samhälleliga insatser med bäring på livsvillkor och levnadsvanor kan förebygga risken för demens och sammanfattar tillgänglig kunskap om 14 påverkbara riskfaktorer.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Faktabladet beskriver hur luftföroreningar påverkar barns hälsa och om åtgärder för att förbättra luftkvaliteten både inomhus och utomhus.

WHO har utarbetat en internationell handlingsplan för att bromsa utvecklingen av övervikt och obesitas. Den innehåller ett antal mål som ska nås på kort och längre sikt. Planen innehåller också förslag på åtgärder som länder kan införa. Utfallsmål som ska nås 2025 Förekomsten av obesitas ska inte

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen.