Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information och provtagningsanvisningar för påvisning av parasit-DNA i provmaterial, för Trypanosoma cruzi. Denna analys är en av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

Detektion av bakterie-nukleinsyra (DNA) i kliniskt prov vid misstanke om "Scrub typhus" efter resa till endemiskt område.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Bakgrund Papegojsjuka (också kallad ornithos eller psittacos) är en zoonotisk sjukdom som orsakas av bakterien Chlamydia psittaci (C. psittaci) och kan orsaka svår luftvägsinfektion. Bakterien förekommer främst i smittade fåglars avföring och kan spridas till människa via damm från intorkad

Papegojsjuka (också kallad ornithos eller psittacos) är en zoonotisk sjukdom som orsakas av bakterien Chlamydia psittaci (C. psittaci) och kan orsaka svår luftvägsinfektion. Bakterien förekommer främst i smittade fåglars avföring och kan spridas till människa via damm från intorkad avföring.

Echinokockinfektion orsakas av bandmaskar av släktet Echinococcus. Parasitägg sprids via träck från hund eller räv och människor kan få i sig äggen via livsmedel eller vid kontakt med smittade hundar. I människokroppen frigörs larver som vanligen transporteras till levern och där bildar cystor. Det

Under 2013 rapporterades 44 fall av påssjuka, varav 39 var laboratorieverifierade. De resterande 5 fallen anmäldes enbart kliniskt och det är osäkert om symtomen verkligen var orsakade av parotitvirus. De insjuknade var i åldrarna 1-65 år. Flest fall (n=16) tillhörde åldersgruppen 20-24 år och

Påssjuka är en virusinfektion som ger feber och svullna spottkörtlar, men den kan också ge hjärnhinneinflammation och testikelinflammation hos män efter pubertet. Efter införandet av vaccination 1982 har påssjuka blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste fem åren har 24-52 fall per år

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Annan benämning: Serös (icke bakteriell) meningo (-myelo-) encefalit.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Kunskapsunderlaget om vaccination mot TBE omfattar en sammanställning av vetenskaplig litteratur, en kartläggning av sjukdomsbördan i Sverige, samt en bedömning av vacciners effekt för att minska TBE-relaterad sjukdom, död och långvariga restsymtom.

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker