Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger vägledning och rekommendationer för att främja god sömn. Här finns tips om rutiner, sovmiljö och aktiviteter som stödjer sömnen – från spädbarn till unga vuxna.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Rapporten visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort.

Smittskyddet är en viktig del av folkhälsoarbetet och vi arbetar på flera sätt för att förhindra att sjukdomar sprids mellan människor. Det här är några exempel: Vi arbetar för att alla ska ha tillgång till vaccin. Vaccinationer skyddar barn och vuxna mot sjukdomar som kan ge allvarliga besvär och

På fritiden finns många möjligheter till rörelse, till exempel genom idrott och motion, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Här får du en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja

Hälso- och sjukvård och socialtjänst möter människor genom hela livet och spelar en viktig roll i att främja rörelse. Den här sidan ger en överblick över hur sektorn kan bidra till ett rörelsefrämjande samhälle och vilka aktörer som påverkar arbetet.

Virusisolering och molekylär typning med sekvensering inom ramen för nationella övervakningsprogrammet för poliovirus.

1 september 2020 Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag bedömt vilka insatser som kommer behövas för att minska smittspridningen under det kommande året. Insatserna baseras på olika scenarier för smittspridningen av covid-19 fram till september 2021, som myndigheten tog fram i juli. Den troligaste utvecklingen i spridningen av covid-19 i Sverige…

13 augusti 2020 Folkhälsomyndigheten ger körer rekommendationer för att de ska kunna bedriva en mer smittsäker verksamhet, eftersom det visat sig att det finns en ökad risk för smittspridning mellan deltagare i samband med körsång. 20 augusti 2020 Regeringen ger Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att analysera om det tillfälliga besöksförbudet…

Tillsammans för god gemenskap i hela befolkningen En nationell strategi mot ensamhet Strategins mål är att skapa jämlika förutsättningar för sociala relationer med visionen om god gemen­ skap i hela befolkningen. Vägen dit går genom tre delmål med fokus på: 1. sociala arenor tillgängliga för alla 2

Virologisk säsongssammanfattning 2025-2026 & övervakning framåt Neus Latorre-Margalef Enheten för laborativ virus- och vaccinövervakning, Avd. Mikrobiologi• Övervakning • Sammanfattning vintersäsongen 2025-2026 och framåtblick –Influensa –SARS-CoV-2 varianter → RS-virus – Session 4: Utvärdering av

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Detta är en vägledning för att stödja de regionala smittskyddsenheterna i deras beredskapsplanering för hälsokontroller vid gränspassager.

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal

Uppdaterade rekommendationer för vilka som rekommenderas mpox-vaccination med anledning av en ökad spridning av klad 1.

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor

Rapport som synliggör hinder, behov och förbättringsområden i screeningprocessen för kvinnor med funktionsnedsättning genom att ge utrymme åt deltagarnas egna perspektiv och erfarenheter. Resultaten visar att möjligheten att delta i screening beror på hela kontaktkedjan med vården – från transport

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.