Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information om Folkhälsomyndigheten

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning

Covid-19 är en mycket smittsam luftvägsinfektion som är lindrig för de allra flesta men som kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del. Smittspridningen sker i första hand vid nära kontakt mellan människor och genom små och stora droppar från luftvägarna.

Vibrioinfektion orsakas av vibriobakterier som finns i framför allt bräckt och salt vatten i Norden och i många andra länder. Bad kan leda till infektion i sår vilket kan leda till allvarlig sjukdom och behöver behandlas snabbt. Vibrio kan också ge öroninfektion efter bad eller leda till

ESBL-CARBA-bildande bakterier är tarmbakterier som producerar enzymer som kan bryta ner karbapenemer. Bakterierna är ofta resistenta mot flertalet andra antibiotika som gör att behandlingsalternativen är begränsade. Bakterierna har fått en global spridning men förekomsten i Sverige är fortsatt låg

MRSA-infektion orsakas av bakterien Staphylococcus aureus, en typ av gul stafylokock som är resistent mot viktiga antibiotika. Den sprids främst genom kontaktsmitta. I Sverige är förekomsten av MRSA lägre än i många andra länder. MRSA kan orsaka sårinfektioner, bölder och i sällsynta fall sepsis.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Antalet fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–september. Figur 1. Antalet rapporterade fall av

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Gruppen virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet som i slutskedet ofta kännetecknas av blödningar i hud och från inre organ. Virala hemorragiska febrar är zoonotiska infektioner där människan smittas genom

Ross river-virus (RRF) är vektorburna och sprids via myggor. Sjukdomsbilden vid ross river-feber kan variera från symtomfri till att omfatta feber, hudutslag samt värk, svullnad och inflammation i leder. Sjukdomen har störst utbredning i Australien och Papua Nya Guinea.

Real-time quaking induced conversion (RT-QuIC) och påvisning av protein 14-3-3 med Western Blot i likvor.

Nipahvirus kan spridas till människan på olika sätt, bland annat från infekterade djur. Sjukdomsbilden varierar från mild till allvarlig sjukdom med svår respiratorisk påverkan och encefalit (inflammation av hjärnan).

Globalt dominerar fortsatt varianter av SARS-CoV-2 inom omikrongruppen JN.1. Varianter som tillhör den genetiska gruppen XFG (en kombination av två virusvarianter inom JN.1) och NB.1.8.1 dominerar smittspridningen under senaste månaderna både i Sverige och i Europa. Världshälsoorganisationen (WHO) och ECDC har uppmärksammat BA.3.2 som en variant under övervakning…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Ingen spridning av Clostridium difficile typ 027 i landet

Information från Folkhälsomyndigheten

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka livshotande tarminfektion efter antibiotikabehandling, framför allt hos äldre individer. År 2004 upptäcktes en mer aggressiv typ av C. difficile (PCR ribotyp 027/PFGE NAP1) i Nordamerika. Denna typ har orsakat flera svåra utbrott i världen,

Beskrivning av klinik och problematik Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den var fram till första halvan nittonhundratalet en mycket vanlig sjukdom i världen inklusive Sverige men har nu bekämpats framgångsrikt med vaccination.

Cryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.

Listeriabakterien är vanligt förekommande i vår omgivning. Den finns i jord, vatten och i tarmen hos många däggdjur, inklusive människan. Listeriabakterien kan orsaka sjukdom hos både djur och människa. Annan benämning: Listerios.