Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Mat är grunden för liv och hälsa och är särskilt viktig för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Den här sidan beskriver hur barns matvanor ser ut över tid, hur de följs upp och vilka indikatorer som används i undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Uppföljningen av vaccinationerna mot covid-19 har omfattat många olika grupper men begränsas nu främst till personer 65 år och äldre. På denna sida beskrivs vaccinationstäckning och uppföljningen av vaccinationernas effekter.

Denna veckorapport publicerades den 12 december 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 49 (2–8 december 2024).

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Riksdagen har beslutat om ändringar i alkohollagen som möjliggör gårdsförsäljning av alkoholdrycker. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2025.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner syftar till att begränsa spridning, eliminera stigma, och säkerställa god livskvalitet för personer som lever med hiv. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot hiv och sexuellt överförbara infektioner har

Denna lägesrapport om invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) publicerades den 5 december 2025 och redovisar läget för vecka 48 (24–30 november 2025).

Denna lägesrapport publicerades den 5 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 9 (23 februari–1 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 19 februari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 7 (9–15 februari 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 22 januari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 3 (12–18 januari 2026).

RS-virus övervakas med hjälp av frivillig rapportering från Sveriges mikrobiologiska laboratorium mellan oktober till maj. Här finns information för dig som arbetar på laboratorium eller barnklinik om hur du ska rapportera fall av RS-virus.

Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Rapporten presenterar resultat från en omfattande registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Mätningar av vårdrelaterade infektioner och riskfaktorer är en viktig del av arbetet med vårdhygien. De ger också stöd till beslutsfattare och sjukvården för utvecklings- och förbättringsarbeten. Det finns olika metoder och mätningar i Sverige.

Denna lägesrapport publicerades den 18 december 2025 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 50 (8–14 december 2025).

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp.

Denna lägesrapport publicerades den 19 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 11 (9–15 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 8 januari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 1 (29 december 2025–4 januari 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 5 februari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 5 (26 januari–1 februari 2026).

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.