Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

1 oktober 2020 Nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten innebär att personer som bor tillsammans med någon som är sjuk i covid-19 inte får gå till arbetet och därmed har rätt till smittbärarpenning under tiden man är hemma utan att vara sjuk. 2 oktober 2020 Covid-19-pandemin har påverkat

7 januari 2022 Folkhälsomyndigheten bedömer att principen om närundervisning fortsatt ska gälla för barn och unga vid skolstarten för vårterminen 2022. För att minska risken för utbrott av smittsamma sjukdomar i skolmiljö är det viktigt att fortsätta med både det riktade och det förebyggande arbetet i skolan. 10 januari 2022 För…

3 augusti 2021 Nästa år kommer sannolikt en större andel av befolkningen att erbjudas en påfyllnadsdos av ett vaccin mot covid-19, men omfattningen är i dagsläget oklar. Vissa riskgrupper kan eventuellt få en tredje dos redan till hösten. Folkhälsomyndigheten bedömer att tillgången på vacciner

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Paratyfoidfeber och tyfoidfeber orsakas av salmonella-arter som kan ge allvarligare sjukdomsförlopp än vanlig salmonellainfektion. De är separata, anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen. De räknas till skillnad från vanlig salmonella inte som zoonoser. Majoriteten av fallen smittas utomlands, och båda sjukdomarna sprids med förorenade födoämnen…

Paratyfoidfeber och tyfoidfeber orsakas av salmonella-arter som kan ge allvarligare sjukdomsförlopp än vanlig salmonellainfektion. De är separata, anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen. De räknas till skillnad från vanlig salmonella inte som zoonoser. Majoriteten av fallen smittas utomlands, och båda sjukdomarna sprids med förorenade födoämnen eller vatten. Salmonella Typhi, som orsakar…

Denna rapport är första delen av Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdraget Att genomföra en pilotstudie om tillgänglighet till vissa antibiotika (S2015/05372/FS, S2018/03920/FS [delvis]). Vi beskriver bland annat de principer och komponenter i den ersättningsmodell som

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Sedan mars 2013 har sju fall av ESBL-CARBA-producerande Acinetobacter baumannii konstaterats på brännskadeavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus. Utbrottet påminner om att smittspridning sker på svenska sjukhus och att följsamhet av basala hygienrutiner är nödvändigt för en patientsäker

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av en intracellulär bakterie som infekterar vita blodkroppar. Sjukdomen förekommer globalt, främst i Europa, Nordamerika och Asien, men diagnostiseras sällan hos människa. I sällsynta fall kan infektionen ge allvarliga symtom.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva

Bilaga till mikrobiologisk information 2017

Under 1999 anmäldes 12 personer som smittade med Salmonella typhi, varav sju personer hade smittats i Asien, fyra personer i Afrika och en person i Europa. Fem av dessa personer angavs ej vara vaccinerade och för tre personer uppgavs att vaccination inte var relevant och för två personer att vaccinationsstatus var okänt. För resterande två personer saknades uppgift om vaccinationsstatus.

Information från Folkhälsomyndigheten

Denna lägesrapport publicerades 13 februari 2026 och redovisar utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för vecka 6 (2–8 februari 2026).

Sammanfattning Vid Folkhälsomyndigheten kartläggs norovirusinfektionerna i samhället med tre metoder: Alla laboratorier som bedriver diagnostik av norovirus deltar i en frivillig rapportering på veckobasis, vilken publiceras varje vecka på Folkhälsomyndighetens webbplats. Misstänkta utbrott av vinterkräksjuka inom vården rapporteras regelbundet av ett flertal vårdgivare. Dessutom rapporteras vatten-…