Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Om barnet har en akut och allvarlig febersjukdom, diarré eller kräkning ska vaccinationen ges vid ett senare tillfälle.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

De vaccin som används mot covid-19 i Sverige uppdateras regelbundet för att ge ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död orsakat av de virusvarianter som sprids. Mer om varianter av viruset som orsakar covid-19

Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägsinfektion som ger en långvarig och besvärlig hosta. För små barn kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom.

RSV-vaccination rekommenderas till personer från det året de fyller 75 år och äldre. Enligt utredningar har dessa åldersgrupper en högre risk för allvarlig nedre luftvägsinfektion orsakad av RS-virus. Personer från 60 år med vissa sjukdomar, diagnoser eller tillstånd som leder till en ökad risk för allvarlig RSV-infektion rekommenderas…

Rotavirusvaccinet är effektivt. Det skyddar till över 90 procent mot allvarlig infektion. Antalet barn som får magsjuka orsakad av rotavirus har minskat rejält i länder som har rotavirusvaccin i sina vaccinationsprogram.

Ja. Barn som har en känd överkänslighet mot något av ämnena i vaccinet eller som fått en allvarlig reaktion från tidigare dos av rotavirusvaccin ska inte vaccineras. Barn som har allvarlig medfödd immunbrist, barn med en obehandlad medfödd missbildning av mag-tarmkanalen eller som haft en tarminvagination tidigare ska inte heller vaccineras. Även barn till mödrar som har fått immunmodulerande behandling…

En riskgrupp är en grupp av individer som har en ökad risk att smittas av en viss sjukdom, eller som har ökad risk att drabbas av allvarlig eller livshotande sjukdom om de skulle smittas.

Även om influensainfektion är besvärlig för många barn är risken för mycket allvarlig sjukdom hos för övrigt friska barn liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än de vacciner som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan dock inte ta den risk det innebär att få influensa…

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader.

Vaccin är det mest effektiva sättet att minska smittspridningen vid en pandemisk influensa. Om influensan blir allvarlig kan vaccinet göra stor nytta för människor, rädda många liv och lindra influensans konsekvenser på viktiga samhällsfunktioner.

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot allvarlig sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. För gravida med underliggande kroniska sjukdomar…

Ja, risken för allvarlig sjukdom ökar med åldern och Folkhälsomyndigheten har i samråd med regionerna bedömt att det är lämpligt att även fortsättningsvis rekommendera vaccination från 65 års ålder.

Drygt 30 procent utvecklar bältros under livet. Efter att en person haft vattkoppor finns virus kvar i nervsystemet. Virus kan aktiveras senare i livet och ger då bältros. Bältros kan, men inte alltid, orsaka allvarlig sjukdom. Cirka 15–20 procent av dem som insjuknar får en besvärligare infektion. Symtomen blir ofta allvarligare ju äldre personen är…

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam magsjuka som kan vara allvarlig för små barn. Utan vaccination drabbas i stort sett alla barn av en eller flera rotavirusinfektioner före fem års ålder. Vaccination är det mest effektiva sättet att skydda små barn mot rotavirusinfektion.

De första sjukdomssymtomen är vanligen feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. Infektionen läker oftast ut som en lindrig förkylning men kan också utvecklas till en allvarlig nedre luftvägsinfektion som kan kräva sjukhusvård.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar personer som arbetar inom vård och omsorg nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa (det vill säga, personer i riskgrupp) att vaccinera sig. Vaccination är särskilt viktigt för de som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Rekommendationer om influensavaccination…