Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Version 21 Följande förändring har gjorts Mpox-virus (i tidigare version benämnt apkoppsvirus) har flyttats från tabell 1a till tabell 1b, i linje med de senaste utgåvorna av ADR-S och IATA-DGR. Texten om klassificering av smittförande ämnen i kategori B

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.

Frågor och svar om kikhosta är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården som vägledning i det dagliga arbetet, men kan även vara till nytta för föräldrar och andra intresserade.

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam magsjuka som kan vara allvarlig för små barn. Utan vaccination drabbas i stort sett alla barn av en eller flera rotavirusinfektioner före fem års ålder. Vaccination är det mest effektiva sättet att skydda små barn mot rotavirusinfektion.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling. Alla barn erbjuds två doser vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna bör särskilt se över sitt behov av vaccinationer inför utlandsresor. Mer om rekommendationer för vaccination

I Sverige ska alla barn erbjudas MPR-vaccination vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2.

Det har rapporterats om fall där hjärninflammation har förekommit efter vaccination med MPR-vaccin. Det har däremot inte kunnat säkerställas om dessa fall har varit orsakade av vaccinvirus. Hjärninflammationen kan ha haft andra orsaker än vaccinationen. Frekvensen har angivits till ett fall per en miljon vaccinerade (1 på 1 000 000). Risken att få hjärninflammation i samband med att man insjuknar…

Efter vaccinationen kan det bli rött, ömt och svullet på injektionsstället. Några personer kan få lätt feber, diarré eller kräkning. Andra reaktioner är sällsynta.

Bäst nytta gör vaccinet för den som inte alls är infekterad med HPV. I praktiken innebär det att vaccinet gör störst nytta för den som ännu inte har haft sexuellt umgänge. Nyttan avtar sedan med åldern beroende på sexuell aktivitet och antalet sexualpartners genom åren. Det är därför man har valt

Vaccination mot HPV infördes för att framförallt ge skydd mot livmoderhalscancer. Programmet omfattade därför till en början bara flickor. Genom åren ökade kunskapen om HPV-orsakade cancerformer som även drabbar män, och det är tydligt att vaccination mot HPV ger skydd mot dessa. Det finns också mer kunskap idag om den minskade smittspridningen…

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

The practical guide “Packa provet rätt” is a compilation of the provisions for transport of infectious substances found in the regulations for transport of dangerous goods by road (ADR-S) and by air (IATA-DGR).

Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerar sig tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa

Här finns våra svar på vanliga frågor om vaccination mot covid-19.

Frågor och svar om RS-virus och RS-virusvaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.

Frågor och svar om vattkoppor riktar sig främst till allmänheten.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Powerpointen är inte tillgänglighetsanpassad

Frågor och svar om vaccination mot mpox är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården.

Frågor och svar om polio är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.