Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Information från Folkhälsomyndigheten

Trender I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också tillämpar olika vaccinations-scheman…

Vaccination mot mpox rekommenderas till personer som har en ökad risk för att smittas med mpox. Vaccinet kan ges i förebyggande syfte som preexpositionsprofylax eller efter exponering som postexpositionsprofylax. Följande målgrupper rekommenderas vaccin i förebyggande syfte (preexpositionsprofylax) Män och transpersoner som har sex med män och som har en ökad…

Sammanfattning och bedömning Under 2022 spreds mpox (tidigare apkoppor) för första gången i större utsträckning utanför Afrika. Infektionen spreds främst via sexuella kontakter, huvudsakligen bland män som har sex med män (MSM). Sjukdomen har även förekommit hos ett fåtal kvinnor och barn som haft

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Skydd till spädbarn & täckningsgrad av skyddande antikroppar mot RS-virus Rakel Brodin Susanne StrömdahlSkydd mot allvarlig RS-virusinfektion hos det lilla barnet Monoklonala antikroppar direkt till det nyfödda barnet, en dos intramuskulärt Vaccination mot RSV under graviditet, skapar antikroppar som överförs till barnet Beyfortus AbrysvoRS-virus skydd för spädbarn – insats i regionerna enligt NT-rådets…

FRAMTIDA VACCIN MOT SÄSONGSVIRUS – EN UPPDATERING Helena Hervius Askling Överläkare och docent infektionssjukdomar Studieenheten Akademiskt Specialistcentrum, Region Stockholm Institutionen för Medicin/Solna och Centrum för hälsokriser, Karolinska InsitutetJÄVSFÖRHÅLLANDEN • Huvudprövare för flera

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset sprids via utandningsluften när en smittad person andas, nyser eller hostar. Sjukdomen är ovanlig i Sverige men vanligare utomlands.

Det är din region som ansvarar för att utföra vaccinationerna mot covid-19. På 1177.se finns svar på de vanligaste frågorna om vaccinationerna, till exempel: Hur gör jag för att boka tid? Var sker vaccinationen? Om du har behov kan du vaccinera dig i en annan region eller på en annan plats än där

Vanliga biverkningar är lokala reaktioner som smärtor, rodnad, svullnad och klåda vid vaccinationsstället. Kortvarig feber, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla är också vanliga men var nästan lika vanliga hos dem som fick placebo i studierna. Svimning kan förekomma, efter eller till och med före vaccination, och räknas framför…

En dos MPR-vaccin ger cirka 95 procent av alla vaccinerade individer skydd mot sjukdomarna. Det finns dock individer som trots vaccination inte får skydd. Den andra dosen ges för att dessa ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att ett långvarigt skydd upprättas. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta i Sverige kan skyddet nämligen inte förstärkas genom att man utsätts…

Alla barn erbjuds MPR-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2. Om barnet har missat någon av doserna eller om man är osäker på om barnet har fått alla vaccinationer enligt schemat, bör man i första hand ta kontakt med barnets

Sentinelövervakningen ger oss viktig kunskap om spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus. Här hittar du information om hur du som läkare eller klinik kan delta, ta prover och rapportera. Din medverkan hjälper till att skydda patienter och utvärdera vaccinationseffekten.

25 april 2023 För att undvika allvarlig sjukdom och död är det viktigt att alla som rekommenderas att vaccinera sig mot covid-19 gör det. Hittills har färre än hälften av personer 80 år och äldre vaccinerat sig med den rekommenderade påfyllnadsdosen sedan den 1 mars. Folkhälsomyndigheten

Från 1 november 2022 är det endast vissa grupper av barn och unga som rekommenderas vaccination mot covid-19. Det gäller de barn och unga som sedan tidigare löper en ökad risk att bli väldigt sjuka av luftvägsvirus eller har ett mycket nedsatt immunförsvar på grund av någon sjukdom eller behandling. Om du tillhör en av dessa grupper så…

I första hand bör du vända dig till den vårdgivare som ansvarade för vaccinationen, t.ex. en vårdcentral, vaccinationsmottagning eller motsvarande. Om du vaccinerades under skoltiden bör uppgifter finnas i elevhälsans journalsystem. Vänd dig till skolan för mer information. Om du är flicka eller

Influensavacciner av den typ som vi använder varje höst har använts i decennier. Dessa äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än