Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som bär på bakterierna.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

This health economic report presents a cost effectiveness analysis of introducing chickenpox vaccination for children in Sweden from a societal and healthcare perspective. It also includes analyses of costs and cost-savings at national and regional levels.

Rapporten beskriver alla de faktorer som har vägts in i beslutet om att inte rekommendera vaccination mot covid-19 till barn yngre än 12 år. Målgruppen för rapporten är allmänheten, vaccinatörer och sjukvårdspersonal.

Information från Folkhälsomyndigheten

Vägledning Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60). Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 12 fall av paratyfoidfeber varav nio var kvinnor (figur 1). Medianåldern var 17 år och åldersspridningen var 0 till 66 år. Under året rapporterades ett fall av paratyfoidfeber med okänd smittkälla som smittades i Sverige. De

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 20 fall av tyfoidfeber (figur 1). Av samtliga rapporterade fall var 14 kvinnor. Medianåldern var 29 år (spridning 3-45 år). Under året rapporterades fyra fall från Sverige och 16 fall som smittade utomlands. Flest fall av tyfoidfeber

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades sju fall av Q-feberinfektion (Coxiella burnetti) vilket är något fler än de senaste åren (figur 1). Av de drabbade var medianåldern 60 år och över 70 procent var män. Fem av fallen var positiva för fas II antikroppar och bedöms därmed som akut

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 201 fall av invasiv infektion av Haemophilus influenza (Hi) vilket motsvarar en incidens på 2 fall per 100 000 invånare. Incidensen har legat på samma nivå sedan 2010 (figur) och ålders-och könsfördelning bland fallen var oförändrad jämfört med

Sammanfattning och bedömning Under säsong 2017-2018 typades totalt 207 rotavirusstammar varav 74 procent utgjorde barn under 5 år (n=153). Genotypen G3P[8] var liksom de två senaste säsongerna vanligast hos barn under 5 år (figur 1 och tabell S1). Genotyperna G1P[8] och G9P[8] har ökat jämfört med

Sammanfattning och bedömning Under 2018 har inget fall av polio rapporterats i Sverige. Sverige har varit fritt från polio sedan 1977. Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram för polio innebär typning av enterovirus. Under året utfördes typning för 474 prover från totalt 422 patienter