Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

I denna rapport redovisas resultat för SÄBO (kategorier mixat, demens, somatik, korttid och psykiatri) och LSS separat då populationen mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vägledningen tydliggör vilken förmåga och beredskap som bör finnas enligt Internationella hälsoreglementet (IHR). Materialet kan användas som en del i planerings- och beredskapsarbetet.

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som bär på bakterierna.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som orsakas av en intracellulär bakterie som infekterar vita blodkroppar. Sjukdomen förekommer globalt, främst i Europa, Nordamerika och Asien, men diagnostiseras sällan hos människa. I sällsynta fall kan infektionen ge allvarliga symtom.

Hitta statistik över sjukdomsfall av campylobacterinfektion. Här kan du få fram hur många som drabbats, sorterat på ålder och kön samt geografisk spridning.

Helgenomsekvensering inom nationell övervakning, epidemiologisk typning (helgenomsekvensering, SNP-analys).

Sjukdomstatistik över kikhosta, även kallad pertussis. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Clostridium difficile halvårsrapport 2012 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Infektion med salmonella är efter Campylobacter den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen i Sverige. Infektionen ger framförallt diarré och feber. I många europeiska länder kan salmonellasmitta ofta relateras till kyckling och ägg, men i Sverige är animaliska livsmedel i princip fria från Salmonella. Detta beror på ett gediget smittskyddsarbete…

Sjukdomsstatistik över Enterohemorragisk E. coli infektion, även kallad EHEC. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Slutrapport - Calicivirussäsongen 2010/2011 Gastroenteritutbrott orsakade av norovirus innebär stora problem inom hälso- och sjukvården och på äldreboenden. Utbrotten genererar…

Hepatit E orsakas av ett virus som kan ge upphov till gulsot. Viruset sprids främst via förorenat vatten och livsmedel. Sjukdomen är vanlig i hela världen, men större utbrott har hittills endast rapporterats från låginkomstländer. I Sverige rapporteras årligen 20–40 fall, majoriteten smittade inom landet.

EHEC är en vanlig infektiös orsak till blodig diarré. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: VTEC, STEC.

Clostridium difficile halvårsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Infektion med Salmonella är efter Campylobacter den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen i Sverige. Bakterierna sprids med kontaminerade livsmedel, mellan människor och via direktkontakt med djur, till exempel reptiler. Sverige har sedan 1950-talet bekämpat Salmonella i hela smittspridningskedjan för livsmedel, från foder och djur till livsmedel och människa. Nuvarande…