Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 85 fall med sorkfeber motsvarande en incidens av 0,8 fall per 100 000 invånare. Det är en signifikant minskning av antalet fall jämfört med 2023 (n=156; figur 1). Antalet fall av sorkfeber kan variera stort mellan olika år beroende på förekomsten av skogssork. Under 2024 fanns det, enligt Sveriges lantbruksuniversitets…

Under året anmäldes 360 personer, drygt en fördubbling jämfört med föregående år. Endast tre av de anmälda uppgavs vara smittade söder om Dalälven, alla tre i Uppsala län.

Under året anmäldes 145 personer jämfört med 389 under år 1999. Endast tre av de anmälda smittades troligtvis söder om Dalälven, en i norra Närke och två i Värmland.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Antalet rapporterade fall av Nefropatia epidemicainfektion år 2002 uppgick till 262 (98 kvinnor, 163 män och en person av okänt kön). Under året liksom de senaste fem åren har de flesta fallen inträffat i Norrbottens och Västerbottens län.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2010 anmäldes 416 fall, vilket är nära åtta gånger så många som 2009 (Figur). Den stora ökningen berodde på skogssorkpopulationen befann sig i en tillväxtfas i sin naturliga tre till fyraåriga beståndscykel och att det därmed fanns många infekterade djur som kunde sprida smitta. Ålder och kön

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 155 sorkfeberfall motsvarande en incidens av 1,5 fall per 100 000 invånare - en minskning sedan 2018 (n=243). Antalet fall kan variera stort mellan olika år och 2019 var ett relativt milt sorkfeberår (figur 1). Medianåldern för fallen var 57 år

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades inga fall av viral hemorragisk feber i Sverige. Folkhälsomyndighetens laboratorium har under året analyserat 13 prover med frågeställning viral hemorragisk feber. Under åren 2016–2024 har det totalt rapporterats två fall av viral hemorragisk

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades ett fall av dobrovavirus i Sverige. Fallet var smittat utomlands. Folkhälsomyndighetens laboratorium har under året analyserat färre än fem prover med frågeställning viral hemorragisk feber. Årsrapporten är exklusive denguefeber och sorkfeber.

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades inga fall av viral hemorragisk feber i Sverige. Prover från 14 individer med frågeställningen viral hemorragisk feber har analyserats vid Folkhälsomyndigheten under året. Enstaka fall och mindre utbrott av Krim-Kongo hemorragisk feber,

Sammanfattning och bedömning Inget fall av viral hemorragisk feber har rapporterats i Sverige under 2018. Prover från fem individer med frågeställningen viral hemorragisk feber analyserats vid Folkhälsomyndigheten under 2018. Enstaka fall och mindre utbrott av Krim-Kongo hemorragisk feber,

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Statistik över sjukdomsfall av virala hemorragiska febrar (VHF) sammanställs i en årsrapport. Blödarfebrar, ebola, lassafeber ingår i statistiken. Denguefeber och sorkfeber ingår inte.

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) för puumalavirus. En av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov. Huaiyangshan banyangvirus är även känt som Severe Fever with Thrombocytopenia Syndrome virus (SFTS-virus).