Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

2025: Tillhandahålla frågor och svar och delta på regionala hälsoskyddstärffar Inomhusmiljö och egenkontroll i skola och förskola är ett utpekat fokusområde för tillsyn i den nationella strategin 2025. På Naturvårdsverkets webbplats finns information vilken tillsyn kommunerna ska genomföra. Läs mer Nationell strategi för…

På familjecentralen bedrivs ett hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på de små barnens villkor. Flera verksamheter är samlokaliserade på familjecentralen och arbetar i samverkan för barn, blivande föräldrar, föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnet.

Folkhälsomyndigheten avpublicerar den kompletterande rekommendationen för handläggning av halsfluss (faryngotonsillit) i öppenvård.

Ett nytt kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten sammanfattar den aktuella kunskapen om iGAS, allvarliga infektioner orsakade av grupp A-streptokocker. Underlaget syftar till att stödja fortsatt arbete på nationell nivå för att förebygga iGAS, och har tagits fram i samverkan med en extern referensgrupp.

Vägledning och stödmaterial som riktar sig till huvudmän och personal i förskolan och ska vara ett stöd i arbetet för en friskare förskola. På sidan finns vägledningen Smitta i förskolan, affischer för utskrift samt film om hur du kan bryta smittkedjan genom att tvätta händerna på rätt sätt.

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta samlad vägledning om inomhusmiljön i skolor och förskolor och hur tillsynen enligt miljöbalken kan bedrivas. Även för dig som ansvarar för eller arbetar på en skola eller förskola finns information som du kan använda dig av, exempelvis när ett egenkontrollprogram ska tas fram.

Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

För att bromsa antibiotikaresistensen behövs bättre kunskap om hur vi använder befintliga antibiotika. Här beskriver vi två studier som Folkhälsomyndigheten har genomfört för att utvärdera hur vi kan använda befintliga antibiotika på bästa sätt inom sjukvården.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Här hittar du rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen för föräldrars skärmanvändning när de är med sina barn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Liksom under 2020 har antalet fall av många smittsamma sjukdomar varit lägre 2021 än före pandemin. Pandemins påverkan är komplex, och olika smittskyddsåtgärder, ett minskat resande och färre vårdbesök har bidragit till färre fall av vissa smittsamma sjukdomar.

Deltagare under mötet var Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH), Nationell arbetsgrupp för Vårdhygien, Svenska Infektionsläkarföreningen (SILF), Svenska Hygienläkarföreningen (SHLF), Smittskyddsläkarföreningen (SMLF), Föreningen för Klinisk Mikrobiologi (FKM), Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2022 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man