Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

I rapporten presenteras resultat från en studie där vi har analyserat sociodemografiska faktorer som kan förklara skillnaderna i det förebyggande arbetet på lokal nivå och om skillnaderna kvarstår när vi tar hänsyn till ANDT-relaterad ohälsa.

This report is about implementation, i.e. how new methods can be disseminated and implemented. When new health-promoting methods have been presented, it often takes a long time for them to come into daily use.

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Ett kunskapsstöd för kommunens tillämpning av lagens bestämmelser och ett praktiskt stöd för den konkreta tillsynen. Den innehåller också tips för att främja en effektiv tillsyn och ett tobaksförebyggande arbete.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Rapporten är en kartläggning av kunskapen inom ANDT-prevention. Syftet är att beskriva effekten av de interventioner som utvärderats i studier av god eller medelgod kvalitet. Översikten visar att det saknas kunskap om många av interventionerna.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

Rapporten visar resultat från en intervjustudie som undersökt samordningsrollen i det främjande och förebyggande arbetet inom ANDTS, psykisk hälsa och suicidprevention i en lokal kontext och riktar sig till samordnare och beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa