Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Haemophilus influenzae typ b (Hib) kan orsaka allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, särskilt hos barn. Vaccination mot Hib ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Nej. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och

Avtalet gäller prototypvaccin. Det utgör basen vid framställning av pandemivaccin. När en influensapandemi uppstår kompletteras prototypvaccinet med det virus som orsakar pandemin och utvecklas sedan till det pandemivaccin som kan användas.

Humant papillomvirus (HPV) kan orsaka olika former av cancer. HPV-vaccination erbjuds alla barn i skolan och rekommenderas till alla vuxna till och med 26 års ålder.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Ja, man kan fortsätta vaccinationsserien med ett annat HPV-vaccin. Inga extra doser rekommenderas utan man kompletterar bara vaccinationsserien.

Rapporten ger stöd till regionerna i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa inför säsongen 2021/2022. Ytterligare studier pågår och kunskapsläget kan komma att förändras framöver.

Stelkramp är en sårinfektion som kan leda till allvarliga muskelkramper. Vaccination rekommenderas till alla och ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Hepatit B-virus kan orsaka en kronisk sjukdom som kan leda till skrumplever och levercancer. Vaccination mot hepatit B erbjuds alla spädbarn och rekommenderas också till personer med ökad risk för att smittas.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

Ändringsförfattning. Beslutade: 24 juni 2019. Gäller från och med: 1 september 2019.

Här hittar du faktablad, poddavsnitt, bilder, filmer, affischer och samtalsmaterial om sjukdomar och vaccinationer.

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Difteri är en mycket allvarlig luftvägssjukdom. Vaccination mot difteri ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Polio kan ge skador på nervsystemet som leder till förlamning. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet, rekommenderas till alla och kan vara aktuell inför vissa utlandsresor.

Ett sådant beslut fattas först om en pandemi utvecklas, det vill säga när en pandemi deklareras av WHO. Då görs en analys av läget och av vilka åtgärder som behövs. Om ett vaccin kan göra nytta för att lindra pandemin fattas beslutet om inköp först då, efter en noggrann bedömning av risk och nytta med vaccinet.

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

Vid en vaccination stimuleras kroppens immunförsvar att tillverka antikroppar som skyddar mot en infektion. Immunförsvaret får också ett minne och kan tillverka nya antikroppar om du åter utsätts för infektionen med virus eller bakterier. På så sätt kan vaccin ofta skydda en person i ett eller flera år. Vid behandling med en monoklonal antikropp…

Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik

Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.

MPR-vaccin kan ges antingen subkutant (under huden) eller intramuskulärt (i muskeln). Enligt Läkemedelsverket finns det ingen kliniskt relevant skillnad mellan de två administreringssätten, varken avseende immunsvar eller säkerhet. Enligt Rikshandboken för barnhälsovård saknas det tillräckligt underlag för att säga om subkutan eller intramuskulär injektion är lindrigast.

Ja, den första dosen MPR-vaccin kan erbjudas från 12 månaders ålder inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. En tidigareläggning av den ordinarie dosen kan efter en individuell bedömning vara aktuell vid ökad smittrisk, till exempel inför en utlandsresa eller vid ett utbrott. Sjuksköterskor som genomgått vissa specialistutbildningar…

Ja. Genom amningen förs främst antikroppar av typen IgA över och dessa tas inte upp av barnet. Antikroppar från bröstmjölk påverkar därmed inte effekten av MPR-vaccin och ger inte heller något skydd mot mässling. Överförda antikroppar kan däremot ge ett lokalt skydd i mag-tarmkanalen mot andra sjukdomar.

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.