Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i familjer med dålig eller genomsnittlig ekonomi. Detta jämfört med tonåringar som uppger att de lever i familjer med bra ekonomi.

Vägledningen är ett stöd för kommunernas handläggning och prövning av ansökan om tillstånd för att sälja tobaksvaror. Den omfattar prövning av både detalj- och partihandel. Denna vägledning är även ett stöd vid tillsyn av den ekonomiska och personliga lämpligheten vid redan beviljat tillstånd att sälja tobaksvaror.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken för inåtvända psykiska problem, medan mobbning i skolan ökar risken. Likaså verkar en god samhörighet med skolan minska risken för inåtvända psykiska problem medan låga skolprestationer verkar öka risken. Skolan är således en viktig arena som kan bidra till att minska psykiska problem bland barn.

Handläggning pågår. Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till juridiska personer som genomför telefon- och webbaserade stödinsatser inom områdena alkohol, tobak och spel om pengar.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Ändringsförfattning. Beslutade: 7 oktober 2020. Gäller från och med: 15 november 2020.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 december 2019. Gäller från och med: 15 januari 2020.

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

Är du trött i skolan för att du skrollat i mobilen långt in på natten? Känns det som att spelandet tar över ditt liv? Eller att alla andra på sociala medier är mer lyckade än du? Då är du inte ensam. Skärmar påverkar hur du mår – och det finns hjälp att få.

I broschyren på somaliska finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning. Den innehåller också frågor som vårdnadshavaren kan fylla i tillsammans med sitt barn.

Den här sidan riktar sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård och möter barn eller gravida som rekommenderas vaccination mot kikhosta.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Grundförfattning. Beslutade: 30 november 2022. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Ändringsförfattning. Beslutade: 7 oktober 2019. Gäller från och med: 1 november 2019.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till juridiska personer som genomför telefon- och webbaserade stödinsatser inom områdena alkohol, tobak och spel om pengar.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

I det här faktabladet redovisar vi resultat från analyser om sysselsättning, inkomst och suicid. Resultatet visar genomgående att skiften från förvärvsarbete till andra former av sysselsättningar eller inkomstkällor innebar en ökad risk för suicid jämfört med att stanna kvar i förvärvsarbete. Faktabladet riktar sig till aktörer som arbetar med suicidprevention, exempelvis i kommuner, regioner och ideella organisationer.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit mottagna i en kommun mellan 2014 och 2018.

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata från…

Läkemedlet Truvada har fått indikationen preexpositionsprofylax (PrEP) för hiv för att det minskar risken för infektion med hiv-1, och därför har Folkhälsomyndigheten gjort en översikt över aktuell kunskap om PrEP. Det är dock inte en systematisk litteraturöversikt utan en sammanställning av publicerade studier och en sammanvägning av andras rekommendationer och en anpassning till svenska förhållanden.