Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.

Grundförfattning. Beslutade: 8 maj 2025. Gäller från och med: 1 juni 2025.

Grundförfattning. Beslutade: 17 maj 2023. Gäller från och med: 1 juli 2023.

Grundförfattning. Beslutade: 25 juli 2018. Gäller från och med: 17 september (§ 6, 17 mars 2019).

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2015 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på

Diskussionsfrågorna ska underlätta för vårdnadshavare att prata med varandra om skärmanvändning, stötta varandra för att skapa de skärmvanor vi vill ha för våra barn samt ta stöd av varandra för att minska risken att någon känner sig utanför.

Allmänna råd. Beslutade: 27 januari 2021. Gäller från och med: 27 januari 2021.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Allmänna råd. Beslutade: 2 maj 2024. Gäller från och med: 15 maj 2024.

Grundförfattning. Beslutade: 20 november 2024. Gäller från och med: 29 november 2024.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.

Grundförfattning. Beslutade: 8 maj 2025. Gäller från och med: 1 juni 2025.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2018 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Folkhälsomyndigheten arbetar systematiskt med undersökningens kvalitet. Mer läsning: Dokumentation – Nationella folkhälsoenkäten Frågeformulär och följebrev – Nationella folkhälsoenkäten Vanliga frågor och svar om enkäten Nationella folkhälsoenkäten – officiell statistik om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Neoehrlichios är en ovanlig, fästingburen sjukdom som orsakas av bakterien Neoehrlichia mikurensis. Infektionen kan ge feber och allvarlig sjukdom, främst hos personer med nedsatt immunförsvar. Få fall har rapporterats i Sverige.

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen hjärninflammation är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

Ebolavirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Utbrott av sjukdomen förekommer med jämna mellanrum i Central- och Västafrika.

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

Humant papillomvirus (HPV) är en mycket smittsam sexuellt överförbar infektion och de flesta människor infekteras med en eller flera olika typer av viruset någon gång i livet. HPV kan också orsaka vanliga hudvårtor samt könsvårtor som också kallas kondylom.

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.