Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Grundförfattning. Beslutade: 17 maj 2023. Gäller från och med: 1 juli 2023.

I rapporten sammanfattas resultaten från utvärderingen av Länsstyrelsens kunskapsstöd om barn och ungas skärmtid och spelande. Syftet med utvärderingen var att undersöka vilken spridning materialet fått och hur användbara föräldrar och lärare upplevde att filmerna i kunskapsstödet var.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2015 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Grundförfattning. Beslutade: 8 maj 2025. Gäller från och med: 1 juni 2025.

Grundförfattning. Beslutade: 25 juli 2018. Gäller från och med: 17 september (§ 6, 17 mars 2019).

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Folkhälsomyndigheten föreslår prioriterade åtgärder för att stärka tillgången till antibiotika som är lämpliga för samarbete på nordisk nivå. Ett nordiskt samarbete skulle kunna stärka tillgången till befintliga antibiotika.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

En kartläggande litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden.

I broschyren finns tips och råd riktade till vårdnadshavare för barns och ungas skärmanvändning.

Diskussionsfrågorna ska underlätta för vårdnadshavare att prata med varandra om skärmanvändning, stötta varandra för att skapa de skärmvanor vi vill ha för våra barn samt ta stöd av varandra för att minska risken att någon känner sig utanför.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Rapporten presenterar statistiska resultat i form av tabeller från undersökningen, utifrån procentandelar och oddskvoter, för hur unga och föräldrar har svarat på våra frågor.

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal övriga lagar och tillsynsmyndigheter på området.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en litteraturöversikt som belyser hinder och möjligheter i arbetet med att införa och upprätthålla rökfria miljöer i skolan. Faktabladet vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Dokumentet är en sammanställning av befintlig kunskap om spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur. Dokumentet är tänkt att kunna användas som stöd till behandlande läkare och smittskyddsläkare med syfte att förhindra spridning av MRSA från människor till lantbrukets djur.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga…

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och varierande…

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom samverkansåtgärden.

De statliga stimulansmedlen för suicidprevention har fungerat som en motor för att initiera, utveckla och förstärka det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner. Rapporten kan bidra till fortsatt dialog om hur nationella satsningar bäst kan utformas för att ge stöd i praktiken.