Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper innehåller prioriteringar vid vaccinbrist. Vid begränsad vaccintillgång bör vaccindoser reserveras för vaccination av riskgrupper. Rekommendationerna innehåller även en prioriteringsordning mellan riskgrupperna om sådan skulle behövas på grund av brist på…

Skyddet efter MPR-vaccination utvecklas gradvis. Två veckor efter vaccinationen kan man påvisa antikroppar och efter 3-4 veckor har de flesta svarat på vaccinet och bildat skyddande antikroppar. Men, även vaccinationer som ges kort tid innan avresa medför ett visst skydd. Biverkningar och reaktioner på vaccinationen kan uppstå 1-2 veckor efteråt. En vaccination bör därför bokas in i god tid före avresa…

Ja, kikhosta kan vara livshotande. Men antalet personer som dör i kikhosta har kraftigt minskat sedan allmän vaccination mot sjukdomen återinfördes 1996. Under 2014 och 2015 dog tre spädbarn av kikhosta. Vaccin funkar – Antal förr och nu (vit affisch) Filmer, affischer och bilder om vaccin

Enligt smittskyddslagen ansvarar regionen för vaccination av barn som går i förskoleklass. Inga vaccinationer är dock förlagda till förskoleklass enligt föreskrifterna. Behov av kompletterande vaccinationer som identifieras i förskoleklass kan erbjudas av elevhälsan, om lokala förutsättningar tillåter det.

Det är viktigt att tvätta händerna noga innan mat och efter blöjbyten och toalettbesök för att försöka undvika smitta. Vaccination är det mest effektiva sättet att undvika att ditt barn blir sjukt.

Nej, medfödda immunbristsjukdomar är en kontraindikation för MPR-vaccination, eftersom det är ett levande försvagat vaccin. Sådana sjukdomar är ovanliga och diagnosticeras vanligtvis före 6 månaders ålder. Eftersom MPR-vaccinerna är godkända för användning först från 9 månaders ålder, bör de allra flesta barn med medfödd immunbrist ha diagnostiserats när MPR-vaccination blir aktuell. Det bör dock…

Vaccination mot rotavirus ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor, andra dosen när barnet är 3 månader och tredje när barnet är 5 månader.

Ja, vaccinerna mot HPV är godkända för både män och kvinnor, och de kan ge ett direkt skydd mot flera olika cancerformer som drabbar män, till exempel cancer i mun, svalg och ändtarmsöppning (anus). Vaccination av pojkar och män kan också bidra till minskad smittspridning och ge deras sexualpartners ett skydd mot HPV-infektioner.

Vaccinera så snart som möjligt med 2 månaders intervall mellan de första två vaccinationerna och med minst 6 månader mellan den andra och tredje vaccinationen. Vilket eller vilka vacciner som kan användas beror på vad barnet saknar utöver vaccination mot difteri och stelkramp.

Barn erbjuds vaccination mot kikhosta hos BVC vid flera tillfällen. Vuxna som vill vaccinera sig mot kikhosta kan vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Vuxna rekommenderas att se över sitt skydd av vaccinationer i samband med till exempel graviditet.

Under 2003 och 2004 anmäldes inget fall av röda hund. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.

Är man i övrigt frisk så ger en influensainfektion ett bra skydd som varar längre än en vaccination eftersom influensavaccinet ger ett kortvarigt skydd som varar i ungefär 6 månader. Men tillhör man en riskgrupp har man en ökad risk att få allvarlig influensasjukdom och bör därför vaccinera sig.

Ja, alla vaccinationer är frivilliga, men en senarelagd vaccination innebär att barnet är mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår smittspridning i Sverige.

Information om sjukdomen covid-19 på lättläst svenska.

Det ena godkända vaccinet (det utan förstärkningsmedel, adjuvans) är godkänt för vaccination av gravida i graviditetsvecka 24–36 för att ge skydd under spädbarnets första sex levnadsmånader. Folkhälsomyndigheten har ännu inte utrett gravidvaccination mot RS-virus och därmed finns inför kommande säsong ingen nationell…

När gravida ska vaccineras beror på graviditetsvecka och månad på året. I Sverige sker vaccination mot influensa oftast under perioden november till januari, ibland februari om influensasäsongen startar sent. Figur: Figuren visar fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden. Se bilden i stort format I figuren visas fyra graviditeter…

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga regioner startar sina vaccinationsinsatser från och med 15 oktober. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa. Personer i riskgrupp rekommenderas samvaccination med vaccin mot

Ja. Barn som har en känd överkänslighet mot något av ämnena i vaccinet eller som fått en allvarlig reaktion från tidigare dos av rotavirusvaccin ska inte vaccineras. Barn som har allvarlig medfödd immunbrist, barn med en obehandlad medfödd missbildning av mag-tarmkanalen eller som haft en

Under året anmäldes femton fall (åtta kvinnor och sju män). Av dessa uppgav fyra av fallen att de vaccinerats med minst en dos påssjukevaccin. Endast en av de vaccinerade var laboratorieverifierad. Uppgift om laboratorieverifierade fall i omgivningen saknas hos samtliga anmälda. Sedan allmän vaccination mot påssjuka infördes 1982 har sjukdomen i Sverige har sjukdomen närmast försvunnit i Sverige.

Frågor och svar om mpox (tidigare apkoppor) riktar sig främst till allmänheten.

Alla som inte har immunitet mot sjukdomarna riskerar att smittas vid kontakt med någon som är sjuk. Immunitet får man genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination. Sjukdomarna är vanliga i många andra länder, och utlandsresenärer löper därför högre risk att smittas. Även i Sverige kan man smittas av någon som varit utomlands och smittats där, men denna risk är låg.

Ingen har insjuknat i polio i Sverige sedan 1977. Polioepidemier upphörde redan 1962 när cirka 80 procent av Sveriges befolkning hade skydd mot sjukdomen genom vaccination. Polio är alltså inte längre något problem i Sverige. Det är däremot fortfarande viktigt att vaccinera sig och att upprätthålla en hög vaccinationstäckning i befolkningen…

Nej. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av någon av sjukdomarna. Världshälsoorganisationen…

Ja. Vaccination ger inte ett heltäckande skydd. Vaccinerna skyddar mot 70-90 procent av livmoderhalscancer och därför är det viktigt att gå på de regelbundna cellprovskontroller som alla kvinnor kallas till från 23 års ålder. Vaccination mot HPV ska ses som ett komplement till dagens screeningprogram för att förebygga livmoderhalscancer. Screeningprogrammet är mycket effektivt för att förebygga utvecklingen…