Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

Leishmaniasis är en infektionssjukdom som kan uppträda i olika sjukdomsformer beroende på art av Leishmania. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Espundia, Kala Azar, Orientböld.

Leptospiros är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom och fältfeber. Leptospiros hos människa var i Sverige under 1900-talets första hälft inte ovanligt, numera ses nästan inga fall

Malaria är en mycket utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Sjukdomen sprids via myggor. De allra flesta malariadödsfall drabbar barn under fem år i Afrika söder om Sahara.

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Rickettsios orsakas av bakterier som tillhör gruppen Rickettsia. Det finns många olika arter av Rickettsia och sjukdomsbilden varierar beroende på art. Rickettsioser är en grupp vektorburna sjukdomar som förekommer globalt.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Bakgrund Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i förskoleåldern är

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerat livsmedel och vatten, eller direkt från person till person vid nära kontakt. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska men kan ändå utsöndra virus och ge upphov till sekundär smitta. Misstänkta

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2023 till och med vecka 20 2024 rapporterades 16 460 laboratoriebekräftade fall av influensa, vilket motsvarar en incidens av 156 fall per 100 000 invånare. Säsongens epidemi startade vecka 47 2023 med en topp av influensa A

Meningokocker kan orsaka allvarlig sjukdom i form av meningit, sepsis eller en kombination av båda. Sjukdomen drabbar framför allt småbarn och tonåringar. De vanligaste serogrupperna av N. meningitidis är A, B, C, Y och W-135. I flera länder i Europa, där sjukdomsförekomsten har varit hög, ingår

År 2015 anmäldes 1 314 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13 fall per 100 000 invånare, vilket var en ökning jämfört med 2014. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 12 till 19,5 per 100 000 under 2006–2015 (se tabell nedan). Medianåldern bland fallen var 69 år och

År 2013 anmäldes 1 316 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13,7 fall per 100 000 invånare, vilket var den lägsta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2004. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 14,4 till 19,5 per 100 000 under 2005-2012. Ålder och kön Medianåldern

4 maj 2021 Vaccinationerna minskar kraftigt risken för svår sjukdom och död i covid-19. Folkhälsomyndighetens senaste uppföljning visar att det förekommer att personer blir smittade trots att de är vaccinerade, men att de allvarliga fallen är få. 6 maj 2021 Folkhälsomyndighetens nya scenarier för

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Information från Folkhälsomyndigheten

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på

En del i informationsmaterialet Rena händer räddar liv

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Vilka kunskapsluckor behöver fyllas för att antibiotika ska användas optimalt? Folkhälsomyndigheten har tillsammans med PLATINEA inventerat kunskapsluckor inom antibiotikaanvändning. Här presenteras de områden där ökad kunskap kan bidra till att befintliga antibiotika används så optimalt som