Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp…

Vad är det nationella vaccinationsregistert? Varför infördes registret? och Hur går rapporteringen till? är några frågor som du får svar på.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram, samt vaccinationer mot covid-19, ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret. För vaccination mot pneumokocker innebär det alla vaccinationer givna från och med den 1 december 2022 till personer i grupper som listas i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF 2022:55). Läs mer och hitta stöd för rapportering här:…

Det nationella vaccinationsregistret används för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av nationella vaccinationsprogram.

Alla vaccinationer som ges i enlighet med nationella vaccinationsprogram och vaccinationer mot covid-19 ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret, oavsett vem som utfört vaccinationen. Enligt 8 § lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram är det den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen som ska lämna uppgifter till registret.

En slutrapportering av regeringsuppdraget att genomföra samordnade nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 riktade till allmänheten. Rapporten riktar sig även till tjänstemän och kommunikatörer vid nationella, regionala och lokala myndigheter.

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Nej. Endast vaccinationer givna i Sverige inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn ska rapporteras. Barn ska upp till 18 års ålder, om de tidigare inte vaccinerats i enlighet med svenska vaccinationsprogrammet, erbjudas kompletterande vaccinationer och dessa ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Registrets reglering möjliggör bara registrering av vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram, samt vaccinationer mot covid-19. Läs mer: Frågor och svar om det nationella vaccinationsregistret

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Ja, man har som enskild person, enligt Dataskyddsförordningen (GDPR), rätt att ta del av uppgifter om sig själv eller sitt barn i registret.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Nej, uppgifterna i registret kan inte tas bort på uppmaning av den registrerade. Om uppgifter i registret saknas eller är felaktiga är det den vårdgivare som ansvarat för vaccinationen som behöver korrigera detta.

Har du frågor är du välkommen att kontakta det nationella vaccinationsregistret via e-post: supportvaccinationsregister@folkhalsomyndigheten.se.

Information från Folkhälsomyndigheten