Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Följande vaccinationer, givna av vårdgivare i Sverige, finns i NVR: Vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, humant papillomvirus, rotavirus) som är givna till

Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp…

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Registrets reglering möjliggör bara registrering av vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram, samt vaccinationer mot covid-19. Nationella vaccinationsregistret

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Information från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer är inte bindande, utan regioner och vårdgivare beslutar själva om rekommendationerna ska följas, hur de ska implementeras och om eventuella avgifter för patienterna. Regioner är skyldiga att erbjuda befolkningen vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram.

Vaccinationer som ingår i ett nationellt vaccinationsprogram ska erbjudas kostnadsfritt till den som omfattas av programmet. De ska också rapporteras till det nationella vaccinationsregistret. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten meddelar föreskrifter om programmen som reglerar till vilka grupper…

I första hand bör du vända dig till den vårdgivare som ansvarade för vaccinationen, t.ex. en vårdcentral, vaccinationsmottagning eller motsvarande. Om du vaccinerades under skoltiden bör uppgifter finnas i elevhälsans journalsystem. Vänd dig till skolan för mer information. Om du är flicka eller

Vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram ska erbjudas av regionerna eller andra utpekade aktörer till definierade målgrupper, vara kostnadsfria för individen och registreras i det nationella vaccinationsregistret. Vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram har bedömts uppfylla smittskyddslagens tre kriterier om att effektivt kunna förhindra spridning av smittsamma sjukdomar…

Skyddseffekten av HPV-vaccin mot cellförändringar, cancer och kondylom samt förekomsten av olika biverkningar kommer att följas fortlöpande genom både kliniska studier och uppföljning av vaccinationsprogram. Alla doser av HPV-vaccin som ges inom barnvaccinationsprogrammet registreras i det nationella vaccinationsregistret. Detta gör det möjligt att följa…