Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: influensa symtom på sjukdomen covid-19 (lättläst) influensa veckorapporter
1787 träffar på Influensa – statistik inom Hela webbplatsen
-
Folkhälsomyndighetens föreskrifter HSLF-FS 2015:2 UPPHÄVD
Publicerad:1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115002HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot influensa1; beslutade den 1 juli 2015. Bakgrund Influensa är en smittsam, virusorsakad luftvägsinfektion som i typiska fall ger upphov till sjukdomskänsla…
-
Ungdomsmottagningarnas betydelse i arbetet med ungas psykiska hälsa – Fallstudier i tre län
Publicerad:Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.
-
Vad baseras siffrorna över antalet TBE-fall på vår webbplats på?
Uppdaterad:TBE är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och alla diagnosticerade fall anmäls av behandlande läkare och diagnosticerande laboratorium till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns statistik om i vilka regioner TBE-fallen har anmälts. Var fallen sannolikt har smittats framgår…
-
Vaccinationer
Uppdaterad:Många sjukdomar går att förebygga genom vaccination. Här hittar du aktuella fakta om vaccinationer och redskap för arbetet med att ge barn och vuxna ett gott skydd.
-
Varför har vi antivirala läkemedel i beredskapslager?
Uppdaterad:Det mest effektiva sättet att begränsa effekterna av en pandemi med influensa är att erbjuda hela eller delar av befolkningen vaccin. Men det tar tid att ta fram ett vaccin mot influensa. Innan ett vaccin är tillgängligt kan antivirala läkemedel bidra till att minska risken för individen och fördröja pandemins förlopp. När vaccinet väl finns tillgängligt är antivirala läkemedel fortfarande viktiga…
-
Vad innehåller vaccinerna?
Uppdaterad:Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller olika sorters influensavirus. Information om det aktuella innehållet finns på webbsidan ”Vaccination mot influensa”. Förutom influensavirus kan influensavacciner innehålla mycket små restmängder av substanser som används i tillverkningen, exempelvis äggproteiner (eftersom influensavacciner…
-
Friskare luft ger friskare barn – Kunskapssammanställning om betydelsen av god luftkvalitet i förskole- och skolmiljö
Publicerad:Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.
-
Frågor och svar om säsongsinfluensavaccin för barn
Uppdaterad:Frågor och svar kring barn och säsongsinfluensa är främst avsedda för personal inom barnhälsovården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.
-
Varför rekommenderas vaccination till vård- och omsorgspersonal?
Uppdaterad:Det är viktigt att skydda vård- och omsorgspersonal genom vaccination eftersom det minskar smittrisken för alla personer som personalen tar hand om. Vaccination rekommenderas för all personal inom vård- och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa (det vill säga, personer i riskgrupp). Vaccination är…
-
Ska vård- och omsorgspersonal vaccineras?
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten rekommenderar personer som arbetar inom vård och omsorg nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa (det vill säga, personer i riskgrupp) att vaccinera sig. Vaccination är särskilt viktigt för de som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Rekommendationer om influensavaccination…
-
Hur effektivt är vaccinet?
Uppdaterad:Vaccinationseffekten varierar och påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och tidpunkt för influensasmitta. I genomsnitt
-
När ska man vaccinera sig?
Uppdaterad:Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga regioner startar sina vaccinationsinsatser från och med 15 oktober. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa. Personer i riskgrupp rekommenderas samvaccination med vaccin mot covid-19. Med start fyra veckor senare kan övriga personer…
-
Vaccinationstäckning bland personer 65 år och äldre, per region och nationellt, säsongen 2021–2022
Publicerad:Information från Folkhälsomyndigheten
-
Influensavirus A och B (övervakning) (PCR)
Uppdaterad:Påvisning av influensavirus A och B med efterföljande subtypning/linjetypning, genetisk karaktärisering, isolering och fenotypisk resistensbestämning.
-
Hur många vuxna har vaccinerat sig mot HPV?
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten har inte någon statistik över hur många vuxna som har vaccinerat sig mot HPV. Detta beror på att endast vaccinationer som ges inom de nationella vaccinationsprogrammen får registreras i det nationella vaccinationsregistret. I vissa regioner rapporteras HPV-vaccinationer till regionala vaccinationsregister. Vänd dig till regionen för…
-
Hur många barn har vaccinerat sig mot HPV?
Uppdaterad:Den senaste vaccinationstäckningen bland barn som vaccinerats mot HPV inom barnvaccinationsprogrammet hittar du dels i ett interaktivt faktablad och dels i Folkhälsomyndighetens statistikdatabas. Statistik över HPV-vaccinationer givna till flickor och pojkar finns här för åren 2021 och senare, även uppdelat per region och kommun. Statistiken kommer från det…
-
Ålder och kön fall 2015-2016 till 2019-2020
Publicerad:Antal laboratorieverifierade fall av influensa per kön och åldersgrupp. Inkluderar fall som provtagits vecka 40 till 20 aktuell säsong. Källa: SmiNet. Rapporterade fall v40-20 Kön Antal fall Procent (%) Kvinna 4620 50.45 Man 4526 49.43 Uppgiften saknas 11 0.12 Totalt 9157 100 Åldersgrupp Antal fall Procent (%) 0 år 271 2.96 1-4 år 731 7.98 5-9 år 382 4.17 10-14 år 177 1.93 15-19 år 292 3.19 20-24…
-
Hur lång tid tar det innan vaccinet skyddar?
Uppdaterad:Det tar upp till två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum, vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först två veckor efter den andra dosen. Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper? Vaccinationsskyddet mot att insjukna i influensa är aldrig hundra…
-
Hur väl beprövade är influensavaccinerna?
Uppdaterad:Influensavacciner av den typ som vi använder varje höst har använts i decennier. Dessa äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än
-
Influensavirus A och B (Resistensbestämning)
Uppdaterad:Genotypisk resistensbestämning med sekvensering.
-
Symtom på sjukdomen covid-19 (lättläst)
Uppdaterad:Här kan du läsa om vilka symtomsom är vanliga vid sjukdomen covid-19.
-
Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper?
Uppdaterad:Doseringen av vaccinerna beror på patientens ålder och vaccinationshistoria. Dosering av inaktiverade vacciner Inaktiverade standarddos vacciner ges som injektion och kan ges till vuxna inklusive gravida samt barn från 6 månaders ålder. Alla ges hel dos. Barn i åldern 6 månader till och med 8 år som tidigare inte har vaccinerats mot influensa behöver…
-
-
Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008-2018 – Resultat över tid från Swelogs longitudinella befolkningsundersökningar
Publicerad:Rapporten beskriver hur spel om pengar, spelproblem och faktorer som hänger samman med detta har förändrats över tid. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten från Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008–2018.
-
Vilka barn bör vaccineras mot säsongsinfluensa?
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej) Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma Diabetes mellitus typ 1 och 2