Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

Denna veckorapport publicerades den 17 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 2 (6–12 januari 2025). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen.

Denna veckorapport publicerades den 21 mars 2025 och redovisar läget för influensa vecka 11 (10–16 mars 2025).

Två undersökningar visar att uppskattningsvis 0,9 procent av befolkningen hade en pågående infektion av SARS-CoV-2 i övre luftvägarna 21–24 april och 0,3 procent mellan 25–28 maj. Resultaten från deltagare hemmahörande i region Stockholm visade att totalt 2,3 procent av befolkningen där hade en aktiv infektion med covid-19 21–24 april medan 0,7 procent var positiva 25–28 maj. De två undersökningarna genomfördes av Folkhälsomyndigheten med stöd från Försvarsmakten.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Två nationella stickprovsundersökningar visar att ingen av de slumpvis utvalda deltagarna bar på SARS-CoV-2 i övre luftvägarna 24–28 augusti och 21–25 september. De tredje och fjärde nationella undersökningarna.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan vaccination.

Denna veckorapport publicerades den 27 februari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 8 (17–23 februari 2025).

Resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i november 2021 visar att 96,4 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar mot SARS-CoV-2 vid tidpunkten för provtagning.

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

This report describes the monitoring systems for influenza in use during the winter season of 2021–2022 and the results of both epidemiological and virological surveillance. Data are also compared to previous influenza seasons.

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the 2023-2024 influenza season in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man har en högre sannolikhet att ha påvisabara antikroppar mot SARS-CoV-2 om man arbetar inom yrken omfattande många kontakter med andra människor, exempelvis arbete inom hälso- sjukvård, omsorg och serviceyrken. Vidare visade analysen att det var större sannolikhet att vara antikroppspositiv om man bor i ett hushåll med fem eller fler personer.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.

Denna veckorapport publicerades den 13 december 2024 och redovisar influensaläget vecka 49 (2–8 december 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot influensa.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Denna veckorapport publicerades den 7 mars 2025 och redovisar läget för influensa vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen som genomfördes vid campus Umeå mellan 31 augusti–14 september 2020, samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).