Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Tillräcklig sömn hjälper kroppen att återhämta sig, minskar stress och underlättar vardagen. Sömnen påverkar bland annat minne, inlärning, immunförsvar och emotionell reglering. Många barn och unga sover för lite. Undersökningar visar att de lägger sig senare och har svårt att somna. Det kan leda till ökad risk för…

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Organiserade fritidsaktiviteter ger barn och ungdomar glädje, gemenskap och bättre hälsa. Men alla har inte samma möjligheter att delta. Här delger 40 barn och ungdomar i åldern 8–16 år sina erfarenheter om vad som motiverar till att delta i fritidsaktiviteter – och vad som hindrar.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien beskriver…

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på nationell…

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Folkhälsomyndigheten 2025. Artikel 25048-5. Lättläst. www.folkhalsomyndigheten.se Rekommendationer för hur barn och unga i åldern 13–18 år kan använda skärmar Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra. Den här texten riktar sig till dig som är förälder…

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur ungdomar kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

JA PreventNCD (Joint Action Prevent Non-Communicable Diseases) ska stärka EU-ländernas förmåga att förebygga cancer och andra icke smittsamma sjukdomar. Cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar, som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, utgör ungefär två tredjedelar av sjukdomsbördan i Europa. Skillnaderna i insjuknande varierar beroende…

Skärmar är en naturlig del av vardagen. Men de får inte ta tid från annat som är viktigt för att barn ska må bra. Därför kan barn och unga behöva stöd för att använda skärmar på ett säkert och balanserat sätt. Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmtid, skärmanvändande samt praktiska råd och stöd.

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsan i Sverige – Indikatorsbeskrivningar Sida 2 (100) Inledning Folkhälsomyndighetens ansvarar för den samlade uppföljningen av befolkningens hälsa och de områden som utgör förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Här beskrivs de indikatorer som används för att följa upp det folkhälsopolitiska ramverkets åtta målområden. De åtta målområden är: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper…

Information från Folkhälsomyndigheten