Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 371 fall av shigellainfektion motsvarande en incidens på 3,6 fall per 100 000 invånare och år – en ökning från 2017 (n=213). Cirka 20 procent (73/371) smittades i Sverige (figur 1). Ökningen fördelade sig väldigt ojämnt över landet, i

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 21 fall av påssjuka varav 18 var laboratoriebekräftade. Fallen hade liknande ålders-, köns- och vaccinationsprofil som tidigare år (figur 1). Ett fall var under ett år gammalt och för ung för att ha erbjudits MPR-vaccination medan övriga fall

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Påssjuka sprids som droppsmitta eller via direktkontakt från person till person. Sjukdomen karakteriseras av spottkörtelsvullnad och feber, men endast omkring hälften av alla smittade får symtom. Den vanligaste komplikationen till sjukdomen är hjärnhinneinflammation, som i sällsynta fall kan ge

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 26 fall av hepatit E-infektion. Det är färre fall jämfört med 2017 (n=42) men eftersom det är få fall totalt sett är det svårt att uttala sig om ett trendbrott (figur 1). Medianåldern var 53 år (spridning 14-75 år) varav 16 män och 10 kvinnor.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 106 fall av denguefeber (figur 1) med en jämn könsfördelning (53 kvinnor, 53 män). Medianåldern var 44 år (spridning 7-76 år) med flest fall i åldersgruppen 50-59 år (figur 2). De fall av denguefeber som rapporteras i Sverige härrör uteslutande

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 107 fall av harpest vilket är fler än under 2017 (n=87). Incidensen under 2018 var 1,0 fall per 100 000 invånare men kan variera kraftigt mellan olika år. Incidensen var i genomsnitt högre efter 1992 än perioden innan men trenden är inte

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 56 fall av invasiv meningokockinfektion i Sverige motsvarande en incidens av 0,5 per 100 000 invånare (figur 1). Fem personer avled. Medianålder bland fallen var högre 2018 jämfört med 2016-2017 (59 år respektive 29 år) och 57 procent var

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 1252 fall av giardiainfektion. Incidensen för de fall som smittades i Sverige var 2,25 per 100 000 invånare och år (figur 1). Giardiainfektion är framför allt en utlandssmitta och vanligen smittas runt 80 procent av fallen utomlands. Under 2018

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 385 fall av TBE motsvarande en incidens på 3,8 fall per 100 000 invånare och år. Det är i stort sett lika många fall som anmäldes under 2017, vilket var ett rekordår med fler anmälda fall än någonsin tidigare. Ur ett längre tidsperspektiv visar

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 739 fall vilket är en minskning jämfört med 2017 (805 fall). Antalet fall motsvarar en incidens av 7,2 fall per 100 000 invånare och år (2017; 8,0 fall per 100 000 invånare). Medianåldern, 26 år, var oförändrad jämfört med föregående år. Bland

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 43 fall av mässling, jämfört med 41 fall året innan. Medianåldern för fallen var 32 år (spridning 0-52 år) och könsfördelningen var jämn. Under den senaste tioårsperioden (2009–2018) har i genomsnitt 25 fall rapporterats per år (spridning 3-51

Ökningen av antalet anmälda MRSA-fall i Sverige fortsätter under 2004 i de flesta landsting, trots de starka åtgärder som vidtagits. Totalt anmäldes 709 fall förra året, vilket är en ökning med 30 % jämfört med 2003. Av dessa fall var 35 procent sannolikt smittade utomlands, medan 52 procent var

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 32 006 fall av klamydiainfektion (incidens 313 fall/100 000 invånare) vilket är en minskning med sex procent jämfört med 2017 (figur 1). Sedan 2010 stabiliserades incidensen och nu ses en minskning sedan 2015. De högsta incidenstalen,

Folkhälsomyndigheten har under 2022 haft i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem genom att utveckla och sprida det nationella kunskapsstödet om spelproblem, verka för nationell samordning av spelförebyggande insatser och st&

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.