Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Statistik och datainsamling är grunden för att förstå och utveckla folkhälsan. Här hittar du information om Sveriges officiella statistik, vår databas och hur du kan utforska och visualisera data inom folkhälsa och smittskydd. Läs också om våra enkäter och undersökningar – från levnadsvanor till miljörelaterad hälsa.

Ändringsförfattning. Beslutade: 30 november 2022. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Hiv kan vara svårt att upptäcka eftersom infektionen ofta inte ger några symtom. Om symtom uppkommer brukar det ske kort efter överföringstillfället eller efter flera år när immunförsvaret försvagats.

Här kan du skapa egna interaktiva diagram, kartor och presentationer för att se mönster och visualisera folkhälsostatistik. Med FolkhälsoStudio får du verktyg för att följa utvecklingen över tid, jämföra data mellan regioner och kommuner, och anpassa presentationer efter dina behov.

Lägesrapporterna om luftvägsvirus publiceras regelbundet under året. Varje rapport innehåller information om hur det epidemiologiska och virologiska läget ser ut i Sverige och utlandet ser ut gällande influensa, covid-19 och RS-virus. Vissa rapporter innehåller dessutom speciella fördjupningar.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Vi följer matvanorna i befolkningen genom olika nationella undersökningar. Frågorna som ställs i undersökningarna kan ge en indikation på hur matvanorna i befolkningen utvecklas. Här hittar du statistik om barns och vuxnas matvanor.

Liksom under 2020 har antalet fall av många smittsamma sjukdomar varit lägre 2021 än före pandemin. Pandemins påverkan är komplex, och olika smittskyddsåtgärder, ett minskat resande och färre vårdbesök har bidragit till färre fall av vissa smittsamma sjukdomar.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om covid-19 som publicerades fram till september 2025.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om RS-virusinfektion från säsongen 2024/2025.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.

Det finns möjlighet för myndigheter, forskare och andra aktörer att ta del av data från Skolbarns hälsovanor. Här finner du information om hur du går tillväga att ta ut data.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Här hittar du våra lägesrapporter som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige och omvärlden för influensa, covid-19 och RS-virus. De publiceras regelbundet under perioder med förhöjd smittspridning och ersätter de tidigare separata veckorapporterna för respektive sjukdom.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige och vi lever allt längre och med god hälsa. Skillnaderna i hälsa ökar dock mellan olika grupper i befolkningen och trots att de smittsamma sjukdomarna generellt minskat över tid finns grupper som drabbas i högre utsträckning än andra.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund varit bland barn under perioden 1982–2014?

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Poliovirus och enterovirus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om influensa från säsongen 2024/2025.