Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 20 (12 – 18 maj 2025).

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 2 545 fall av kikhosta i Sverige motsvarande en incidens av 24 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en kraftig ökning jämfört med 2023 (n=138; incidens 1,3) och även jämfört med 2019, året innan covid-19 pandemin startade (n=782; incidens 7,6). Medianåldern för de rapporterade…

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga resurser och andra förutsättningar.

Information från Folkhälsomyndigheten

Frågor och svar om kikhosta är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården som vägledning i det dagliga arbetet, men kan även vara till nytta för föräldrar och andra intresserade.

I de flesta fall går det bra för gravida att ta två av dessa vacciner vid samma vaccinationstillfälle. Att vaccinera med tre vaccin samtidigt bör undvikas under graviditet. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. Detta kan bli särskilt ansträngande för gravida och därför…

I de flesta fall går det bra för gravida att ta två av dessa vacciner vid samma vaccinationstillfälle. Att vaccinera med tre vaccin samtidigt bör undvikas under graviditet. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. Detta kan bli särskilt ansträngande för gravida och därför…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Vaccinationerna ska som regel inte skjutas upp. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern. (Största mängden antikroppar överförs nämligen under den senare delen av graviditeten.) Barn födda före vecka 32 behöver ett tidigt och förstärkt skydd och därför rekommenderas dessa barn en extra dos…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum. Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos…

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet…