Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: ökad risk för tuberkulos äldre som lever med hiv vaccination mot rs-virus
2033 träffar på Vaccination covid inom Hela webbplatsen
-
Vilka behöver vaccinera sig mot tuberkulos?
Uppdaterad:Risken att smittas av tuberkulos i Sverige är mycket låg. Liksom i andra nordiska länder och i de flesta europeiska länder vaccineras därför inte alla barn, utan man ger vaccin till dem med högst risk. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med en förälder eller annan hushållskontakt med ursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos…
-
Vid vilka tillstånd ska difteri- och tetanusvaccin inte ges?
Uppdaterad:Vid allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med vaccin som innehåller difteri- eller stelkrampstoxoid eller känd allergi mot någon beståndsdel i vaccinet. Absolut kontraindikation är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.
-
Vilka barn bör vaccineras mot säsongsinfluensa?
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej) Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma Diabetes mellitus typ 1 och 2 Leversvikt Njursvikt Immunsuppression på…
-
MERS-coronavirusinfektion (Middle Eastern Respiratory Syndrome corona virus) 2016
Uppdaterad:Coronaviruset Middle East Respiratory Syndrome (MERS-coronavirus) upptäcktes 2012 och orsakar sjukdomen mers som i dess fulminanta form kännetecknas av luftvägsinfektion som kan utvecklas till livshotande andningssvikt. MERS-coronavirus har påvisats hos kameldjur, varifrån många av de identifierade
-
hslf-fs-2021_22U.pdf
Publicerad:Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27121022HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:22 Utkom från trycket den 8 mars 2021 Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens
-
ESBL-producerande Enterobacteriaceae 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Legionellainfektion 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Hepatit B och D 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Enterohemorragisk E. coli-infektion 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Klamydiainfektion 2021
Uppdaterad:Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…
-
Vibrioinfektion exklusive kolera 2021
Uppdaterad:Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…
-
Cryptosporidiuminfektion 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Syfilis 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
ESBL-CARBA-producerande Enterobacteriaceae (nuvarande Enterobacterales) 2021
Uppdaterad:Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…
-
Influensa 2019–2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Stelkramp 2022
Uppdaterad:Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma…
-
Röda hund 2003
Uppdaterad:Under 2003 och 2004 anmäldes inget fall av röda hund. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för flickor under 1970-talet och allmänt sedan 1982 har sjukdomen i Sverige blivit en sällsynthet. Inte sedan mitten av 1980-talet har något barn fötts med rubellaorsakade missbildningar i Sverige.
-
Får behöriga sjuksköterskor ordinera HPV-vaccin till vuxna?
Uppdaterad:Nej. Sjuksköterskors ordinationsrätt regleras av Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot HPV är inte listade i dessa föreskrifter, och därför får sjuksköterskor inte ordinera HPV-vaccin till…
-
Vad händer om man råkar ta en dos MPR-vaccin när man redan har immunitet?
Uppdaterad:Om man har immunitet sedan tidigare, genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination, så kommer immunförsvaret att känna igen viruset och neutralisera det. Risken för biverkningar är låg eftersom kroppen redan har ett skydd.
-
Hur effektivt är vaccinet?
Uppdaterad:Vaccinationseffekten varierar och påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och tidpunkt för influensasmitta. I genomsnitt skyddas 60 procent av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad…
-
Gula febern 2023
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades inga fall av gula febern i Sverige. WHO och internationella partners i samarbete med ett 40-tal länder har implementerat en strategi för att eliminera utbrott av gula febern. Åtgärder inkluderar vaccination och övervakning.
-
Jag är gravid och hade kikhosta som liten. Bör jag ändå vaccineras mot kikhosta under graviditeten?
Uppdaterad:Ja. Vaccinationen mot kikhosta under graviditeten skyddar både dig och barnet mot sjukdomen. När barnet är tre månader erbjuds barnet vaccination mot kikhosta på BVC. Vaccinationen ger inte ett hundraprocentigt skydd, och skyddet avtar med tiden. Därför rekommenderas du som är gravid att vaccinera dig mot kikhosta under varje graviditet.
-
Hur och när ges vaccinet?
Uppdaterad:Vaccination mot rotavirus ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor, andra dosen när barnet är 3 månader och tredje när barnet är 5 månader.
-
Kan pojkar och män vaccinera sig mot HPV?
Uppdaterad:Ja, vaccinerna mot HPV är godkända för både män och kvinnor, och de kan ge ett direkt skydd mot flera olika cancerformer som drabbar män, till exempel cancer i mun, svalg och ändtarmsöppning (anus). Vaccination av pojkar och män kan också bidra till minskad smittspridning och ge deras sexualpartners ett skydd mot HPV-infektioner.