Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: ökad risk för tuberkulos äldre som lever med hiv vaccination mot rs-virus
2033 träffar på Vaccination covid inom Hela webbplatsen
-
Vid vilka tillstånd ska difteri- och tetanusvaccin inte ges?
Uppdaterad:Vid allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med vaccin som innehåller difteri- eller stelkrampstoxoid eller känd allergi mot någon beståndsdel i vaccinet. Absolut kontraindikation är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.
-
Vilka barn bör vaccineras mot säsongsinfluensa?
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd: Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej) Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma Diabetes mellitus typ 1 och 2 Leversvikt Njursvikt Immunsuppression på…
-
MERS-coronavirusinfektion (Middle Eastern Respiratory Syndrome corona virus) 2016
Uppdaterad:Coronaviruset Middle East Respiratory Syndrome (MERS-coronavirus) upptäcktes 2012 och orsakar sjukdomen mers som i dess fulminanta form kännetecknas av luftvägsinfektion som kan utvecklas till livshotande andningssvikt. MERS-coronavirus har påvisats hos kameldjur, varifrån många av de identifierade
-
hslf-fs-2021_22U.pdf
Publicerad:Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27121022HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:22 Utkom från trycket den 8 mars 2021 Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens
-
ESBL-producerande Enterobacteriaceae 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Legionellainfektion 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Hepatit B och D 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Enterohemorragisk E. coli-infektion 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Klamydiainfektion 2021
Uppdaterad:Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…
-
Hur vanligt är Hib i Sverige?
Uppdaterad:Hib var den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation (meningit), struplocksinflammation (epiglottit) och blodförgiftning (sepsis) bland spädbarn och förskolebarn före 1993, då vaccination mot Hib infördes i barnvaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar hade ett snabbt förlopp med hög dödlighet. Hib-meningit följdes ofta av hörselskador och andra hjärnskador. Efter det att vaccination med Hib-vaccin…
-
Vibrioinfektion exklusive kolera 2021
Uppdaterad:Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…
-
Cryptosporidiuminfektion 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Syfilis 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
ESBL-CARBA-producerande Enterobacteriaceae (nuvarande Enterobacterales) 2021
Uppdaterad:Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19…
-
Influensa 2019–2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…
-
Stelkramp 2022
Uppdaterad:Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma…
-
Gula febern 2023
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades inga fall av gula febern i Sverige. WHO och internationella partners i samarbete med ett 40-tal länder har implementerat en strategi för att eliminera utbrott av gula febern. Åtgärder inkluderar vaccination och övervakning.
-
Jag är gravid och hade kikhosta som liten. Bör jag ändå vaccineras mot kikhosta under graviditeten?
Uppdaterad:Ja. Vaccinationen mot kikhosta under graviditeten skyddar både dig och barnet mot sjukdomen. När barnet är tre månader erbjuds barnet vaccination mot kikhosta på BVC. Vaccinationen ger inte ett hundraprocentigt skydd, och skyddet avtar med tiden. Därför rekommenderas du som är gravid att vaccinera dig mot kikhosta under varje graviditet.
-
Hur och när ges vaccinet?
Uppdaterad:Vaccination mot rotavirus ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor, andra dosen när barnet är 3 månader och tredje när barnet är 5 månader.
-
Kan pojkar och män vaccinera sig mot HPV?
Uppdaterad:Ja, vaccinerna mot HPV är godkända för både män och kvinnor, och de kan ge ett direkt skydd mot flera olika cancerformer som drabbar män, till exempel cancer i mun, svalg och ändtarmsöppning (anus). Vaccination av pojkar och män kan också bidra till minskad smittspridning och ge deras sexualpartners ett skydd mot HPV-infektioner.
-
Om ett barn inte fått några vaccinationer mot difteri och stelkramp tidigare, hur gör man då?
Uppdaterad:Vaccinera så snart som möjligt med 2 månaders intervall mellan de första två vaccinationerna och med minst 6 månader mellan den andra och tredje vaccinationen. Vilket eller vilka vacciner som kan användas beror på vad barnet saknar utöver vaccination mot difteri och stelkramp.
-
Hepatit E 2022
Uppdaterad:Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma…
-
Är det bättre att få naturliga infektioner av influensan istället för att vaccinera sig?
Uppdaterad:Är man i övrigt frisk så ger en influensainfektion ett bra skydd som varar längre än en vaccination eftersom influensavaccinet ger ett kortvarigt skydd som varar i ungefär 6 månader. Men tillhör man en riskgrupp har man en ökad risk att få allvarlig influensasjukdom och bör därför vaccinera sig.
-
Var kan man vaccinera sig mot kikhosta?
Uppdaterad:Barn erbjuds vaccination mot kikhosta hos BVC vid flera tillfällen. Vuxna som vill vaccinera sig mot kikhosta kan vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Vuxna rekommenderas att se över sitt skydd av vaccinationer i samband med till exempel graviditet.