Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sars (Severe Acute Respiratory Syndrome) är en allvarlig luftvägsinfektion. Den orsakas av en typ av coronavirus, SARS-CoV, som ledde till sjukdomsfall i ett flertal länder under en kort period 2003.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Japansk encefalit är en virusorsakad hjärninflammation som finns i södra Asien och i Australien. Sjukdomen, som ytterst sällan drabbar turister, kan förebyggas genom vaccination. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga den kan överföras från djur till människor via myggor.

Covid-19 är en mycket smittsam luftvägsinfektion som är lindrig för de allra flesta men som kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del. Smittspridningen sker i första hand vid nära kontakt mellan människor och genom små och stora droppar från luftvägarna.

Vibrioinfektion orsakas av vibriobakterier som finns i framför allt bräckt och salt vatten i Norden och i många andra länder. Bad kan leda till infektion i sår vilket kan leda till allvarlig sjukdom och behöver behandlas snabbt. Vibrio kan också ge öroninfektion efter bad eller leda till mag-tarminfektion via intag av vatten eller rå fisk och skaldjur.

Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Annan benämning: Serös (icke bakteriell) meningo (-myelo-) encefalit.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den var fram till första halvan nittonhundratalet en mycket vanlig sjukdom i världen inklusive Sverige men har nu bekämpats framgångsrikt med vaccination.

Listeriabakterien är vanligt förekommande i vår omgivning. Den finns i jord, vatten och i tarmen hos många däggdjur, inklusive människan. Listeriabakterien kan orsaka sjukdom hos både djur och människa. Annan benämning: Listerios.

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning hos till exempel gris, häst och människa.

Cryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.

Mykoplasmainfektion orsakad av bakterien Mycoplasma pneumoniae förekommer över hela världen och angriper luftvägarna. Vanliga symtom är heshet, hosta och huvudvärk, men även allvarligare komplikationer som lunginflammation förekommer. Smittsamheten är stor och smittan förekommer i alla åldersgrupper.

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna.

Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen. Den är dock vanligare i till exempel Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Andra benämningar: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Yersiniainfektion är en bakteriesjukdom som förekommer över hela världen. Vanliga symtom är diarré, kräkningar och buksmärtor. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, men sprids oftast via förorenade livsmedel. Årligen rapporteras runt 200–300 fall som blivit smittade i Sverige.

Giardiainfektion har global spridning. Parasiten kan förekomma hos de flesta däggdjur, till exempel hund, katt, nötboskap och får. Annan benämning: Giardiasis.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis förekommer i stora delar av världen. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. Andra benämningar: Blåsmasksjuka, Alveolär echinokockos, Multilokulär echinokockos, Multiolokulär hydatidos.

Borreliainfektion sprids via fästingar och finns troligen på de flesta platser där dessa förekommer. Annan benämning: Lyme disease, borrelios.

Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar i princip endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Annan benämning: Epidemisk gulsot.