Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den totala försäljningen av antibiotika på recept har bromsat in, visar statistiken för 2024. Försäljningen gick ned kraftigt under covid-19-pandemin, för att sedan öka under 2022 och 2023.

En multiresistent stam av E. coli-bakterien har fått fäste i Europa. Enligt en ny studie har förekomsten av nya mer resistenta former av en högrisk-klon ökat kraftigt de senaste åren, inklusive i Sverige.

Utbrottet av psittakos är avslutat.

Detta utbrott av ebola är över.

Vaccination mot polio ingår i det grundskydd som Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla har. Det är särskilt viktigt att se över sitt skydd mot polio inför resor till vissa länder.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Statistiken för 2025 visar att den totala försäljningen av antibiotika på recept minskade i Sverige, jämfört med året innan. Efter en kraftig nedgång under covid-19-pandemin steg försäljningen under 2022 och 2023.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 januari 2023.

Rapporten beskriver den nationella strategiska inriktningen för 2021 när det gäller testning för pågående respektive genomgången covid-19. Målgruppen är beslutsfattare inom region och kommun för anpassning av förutsättningar inom respektive region.

Denna veckorapport publicerades den 14 mars 2025 och redovisar läget för influensa vecka 10 (3–9 mars 2025). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 mars 2023. Rapporten är den sista delrapporteringen av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Förekomsten av mykoplasmainfektion har minskat och utbrottet bedöms vara över.

Denna veckorapport publicerades den 20 december 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 50 (9–15 december 2024).

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten presenterar scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med 20 september 2022.

Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

Denna veckorapport publicerades den 27 februari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 8 (17–23 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 8 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 18 (28 april–4 maj 2025).

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

I undersökningar av förekomsten av SARS-CoV-2 har utvalda individer, både barn och vuxna, erbjudits att ta prov på sig själva. Därefter analyseras proverna på laboratorium för att undersöka om de innehåller arvsmassa från SARS-CoV-2, som är det virus som orsakar covid-19.

Under hösten 2022 undersökte en grupp forskare, knutna till europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, olika länders ställningstaganden bakom besluten om distansundervisningens vara eller icke-vara under covid-19-pandemin.