Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av…

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Rapporten bygger på två enkätundersökningar; en med 318 personer som lever med hiv och en med 87 infektionsläkare som har behandlingsansvar för hivpatienter.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 444 fall av VRE motsvarande en incidens av 4,3 fall per 100 00 invånare (figur 1). Det är en ökning med 82 procent jämfört med 2017 (n=244 fall) vilket till stor del beror på ett omfattande utbrott. VRE rapporterades från 19 av 21 regioner. Under

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 144 fall av ESBL-CARBA producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens på 1,4 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är 28 fall fler än under 2017. Majoriteten av fallen (78 procent) smittades utanför Sverige och hittades i samband med

Sammanfattning och bedömning Antal rapporterade fall av influensa nådde en medelhög intensitet under säsongen 2018–2019 (figur 1). Säsongen dominerades av influensa A(H1N1)pdm09 med en efterföljande våg av influensa A(H3N2). Både antalet analyserade prov och antalet laboratorieverifierade fall var

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 715 fall vilket motsvarar en incidens på 7 per 100 000 invånare. Incidensen var i stort sett oförändrad under 2018 jämfört med 2017 (figur 1). Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 33 år (spridning 0-87 år) och 54 procent var kvinnor (n

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 506 fall av tuberkulos (TB) i Sverige motsvarande en incidens av 4,9 fall per 100 000 invånare - en minskning med 5 procent jämfört med 2017. Jämförelsevis minskade incidensen med 27 procent mellan 2016 och 2017 (figur 1). Av dessa 506 fall hade

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 89 fall av listerios motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare och år – en mindre ökning från 2017 (81 fall). Majoriteten av fallen (97 procent) smittades i Sverige. Medianåldern var 71 år (spridning 0-98 år) varav 46 kvinnor och

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 199 fall av legionellainfektion motsvarande en incidens av 1,9 fall per 100 000 invånare och år, vilket är i nivå med 2017 (196 fall). Medianåldern för fallen var 69 år (spridning 9–88 år) varav 131 var män och 68 kvinnor. Liksom de

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 123 fall av hepatit A - en ökning från 2017 (110 fall). Det var den högsta siffran rapporterade fall sedan 2009 och andelen som smittats i Sverige var lika stor som andelen utlandssmittade (figur 1). Ökningen av fallen i Sverige under

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 1 139 fall med hepatit B vilket är något färre fall än 2017 och cirka hälften så många fall som 2016. Framförallt har fall som fått infektionen utomlands minskat och kan förklaras av ändringar i migrationsflödet (figur 1). Under 2018 var 93

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 3864 fall av MRSA motsvarande en incidens av 38 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2017 (37 fall per 100 000 invånare; n=3735). Andelen fall som smittats i Sverige och utomlands var 49 respektive 45

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2018–2019 (vecka 40, 2018 – vecka 20 2019) analyserades 24 042 prover och av dessa var 3 377 prover positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten av de positiva proven norovirus och en mindre del sapovirus (tabell 1).

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Presentationsmaterial från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 6 475 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 63 fall per 100 000 invånare (figur 1). Sedan 2016 har incidensnivåerna legat relativt stabilt i landet (figur S1) men med fortsatt stora skillnader mellan de

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades

Bakgrund Sorkfeber är en virussjukdom som orsakas av Puumalaviruset och sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt