Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ju mer du rör på dig desto bättre är det för din hälsa. Regelbunden rörelse som både höjer pulsen och stärker musklerna, ger fler positiva effekter på hälsan ju längre tiden går. Läs om vad som händer i kroppen efter ett par veckor, efter några månader och på längre sikt.

Folkhälsomyndigheten har inventerat forskningen om covid-19 och personer som lever med hiv. I den här rapporten sammanställer vi kunskapsläget när det gäller sjuklighet, dödlighet och pandemins psykosociala utfall.

Här finns en överblick över utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket och ger en övergripande bild av om vi är på rätt väg för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Utbrottshandboken är avsedd för den som arbetar med livsmedelsburen smitta eller på annat sätt kan bli involverad i utredningsarbetet. Syftet är att ge råd och kunskap som kan stötta i arbetet med att stoppa smittspridning och för en säkrare livsmedelshantering.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Suicid är ett folkhälsoproblem som genom insatser på olika nivåer ofta kan förebyggas. Här får du en översikt över suicidpreventivt arbete på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Mpox-virus som orsakar sjukdomen mpox ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet mot penicillin ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Neisseria meningitidis ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Streptococcus pneumoniae (invasiva) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

I april 2014 bedömdes detta utbrott av Clostridioides difficile typ 027 vara över. Analysen visade att det rörde sig om enstaka fall och att utbrottet i Växjö var geografiskt begränsat.

Här kan du få vägledning i frågor om serveringstillstånd, tillstånd till provsmakning av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat samt försäljning och tillsyn av folköl i detaljhandeln. Det finns även information om Alkohol- och tobaksregistret och kunskapsprovet.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet.Det gäller oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,

Den 11 augusti 2016 bedömdes utbrottet av Salmonella Typhimurium 3-15-N-N-311 vara över.

Den 7 januari 2026 är fågelinfluensa (H5N1) fortfarande utbredd och orsakar utbrott bland vilda fåglar, tamfågelbesättningar och kor i USA, men färre antal fall rapporteras under 2025 jämfört med 2024.

Folkhälsomyndigheten följer löpande RS-virusets spridning i Sverige genom frivillig rapportering av RS-virus diagnoser från landets laboratorier och en del barnkliniker. Övervakningen sker veckovis under perioden oktober–maj (vecka 40–20).

Parotit ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Neisseria gonorrhoeae ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Hepatit A ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Haemophilus influenzae (invasiv) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Rubella ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här kan du hitta mer information om de olika register och undersökningar från vilka data till indikatorerna baseras på.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Vården måste vara tillgänglig för alla som behöver den.

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.