Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och analyser över utvecklingen för respektive sjukdom

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen som genomfördes vid campus Umeå mellan 31 augusti–14 september 2020, samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades.

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the influenza season of 2022–2023 in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Den totala försäljningen av antibiotika på recept har bromsat in, visar statistiken för 2024. Försäljningen gick ned kraftigt under covid-19-pandemin, för att sedan öka under 2022 och 2023.

Sekvensering och genetisk typning av SARS-CoV-2 görs av Folkhälsomyndigheten vid specifika frågeställningar som kräver djupare sekvensanalys.

Information från Folkhälsomyndigheten

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man har en högre sannolikhet att ha påvisabara antikroppar mot SARS-CoV-2 om man arbetar inom yrken omfattande många kontakter med andra människor, exempelvis arbete inom hälso- sjukvård, omsorg och serviceyrken. Vidare visade analysen att det var större sannolikhet att vara antikroppspositiv om man bor i ett hushåll med fem eller fler personer.

Denna rapport publicerades den 16 december 2022 och redovisar RSV-läget vecka 49 (5–11 december).

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt drabbade finns kvinnor utan gymnasieutbildning som haft en negativ trend sammantaget sedan uppföljningens…

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Smittspridningen av flera sjukdomar förändrades tydligt under 2024. Folkhälsomyndighetens årssammanfattning visar bland annat en stor ökning av kikhosta och mykoplasma – men också en tydlig minskning av klamydia, särskilt bland unga.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

Denna veckorapport publicerades den 4 april 2024 och redovisar influensaläget vecka 13 (25 – 31 mars 2024).

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Denna rapport publicerades den 18 november 2022 och redovisar RSV-läget vecka 45 (7-13 november).

Från och med den 1 juli 2015 publiceras Folkhälsomyndighetens författningar i Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa med mera (HSLF-FS). De författningar som har getts ut före den 1 juli 2015 i Folkhälsomyndighetens författningssamling (

Denna veckorapport publicerades den 28 mars 2024 och redovisar influensaläget vecka 12 (18 – 24 mars 2024).

Detta är en rapport som publiceras 2 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.