Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna veckorapport publicerades den 10 maj 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 18 (29 april–5 maj 2024).

Denna veckorapport publicerades den 3 maj 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 17 (22–28 april 2024).

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Denna veckorapport publicerades den 4 april 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 13 (24–30 mars 2025).

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Här visar vi samlad statistik om suicid, suicidförsök och suicidtankar i olika grupper i befolkningen. Vi presenterar också utvecklingen över tid, och variationer över året.

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 20 (12 – 18 maj 2025). Med specialavsnitt: Intensivvårdade patienter med RS-virusinfektion samt specialavsnitt: Typning av RS-virus under säsongen.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen som genomfördes vid campus Umeå mellan 31 augusti–14 september 2020, samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Hur många kunskapsprov skrivs varje år vid ansökan om serverings- och gårdsförsäljningstillstånd? Folkhälsomyndigheten redovisar årligen statistik över antalet genomförda kunskapsprov och dess resultat.

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the 2023-2024 influenza season in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen och uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras. Den här publikationen sammanfattar de senaste resultaten från studier, där

Denna lägesrapport publicerades den 19 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 11 (9–15 mars 2026).