Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Affischen Vaccin funkar illustrerar effekten av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige. Den är lämplig att sättas upp på mottagningar inom hälso- och sjukvården för att öka medvetenheten om hur stor betydelse vaccinationer har för hälsan.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Vissa personer har en ökad risk för att smittas med tuberkulos. Vaccination av barn som ingår i riskgrupper har rekommenderats sedan 1975. Från och med maj 2025 ingår vaccination mot tuberkulos i det nationella vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper.

Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet seroimmunitetsundersökningar för att analysera befolkningens immunitet mot olika sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten ser ett behov av vaccination mot humant papillomvirus, HPV, i grupper som hittills inte erbjudits denna vaccination på ett organiserat sätt. Grupperna inkluderar pojkar och män, inklusive män som har sex med män (MSM), samt transpersoner och personer som lever med hiv.

Information från Folkhälsomyndigheten

Alla gravida rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensa efter graviditetsvecka 12. Gravida har en ökad risk att bli allvarligt sjuka på grund av influensa. Sidan har uppdaterats inför säsongen 2024–2025.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) är ett hälsodataregister som används för att följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram samt covid-19-vaccinationer. Rapporteringen är obligatorisk för den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Faktablad till personer som erbjuds vaccin mot mpox. Kan delas ut av personal till patienter inför vaccinationstillfället.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Vissa grupper löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka av pneumokocker. Därför ingår vaccination mot pneumokocker i ett nationellt vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka lunginflammation och öroninflammation, men också allvarliga infektioner såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

Med anledning av pågående utbrott av mpox har Folkhälsomyndigheten tagit fram stöd till vården.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

På denna sida finns översatt material och information till regioner och andra aktörer som möter flyktingar från Ukraina.

Denna rapport är avsedd som vägledning för verksamhetsansvariga inom vård och omsorg om vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Ett faktablad på arabiska till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar är mycket smittsamma och kan vara allvarliga. Att vaccinera sig är det mest effektiva skyddet mot sjukdomarna. Svensk version: Till dig som ska vaccineras mot difteri, stelkramp och kikhosta Via länken finns även faktabladet på andra…

Antalet fall av TBE fortsatte att öka 2023. Personer som vistas i områden där TBE förekommer uppmanas att ta ställning till vaccination i enlighet med regionernas rekommendationer för ett ha ett gott skydd inför fästingsäsongen.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning…

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Här finns kommunikationsmaterial, utbildningsmaterial och metodstöd som kan användas i arbetet med vaccinationer och vaccinationsprogram.