Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) är en växande och komplex folkhälsoutmaning. Här kan du läsa om orsaker och konsekvenser av övervikt och obesitas, och hur de påverkar folkhälsan.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos vuxna. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för vuxna.

Här kan du läsa om olika samhällsförändringar sedan 1980-talet som troligen har haft betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma).

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos gravida. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för gravida.

Övervikt och obesitas ökar i hela befolkningen. Här hittar du statistik om övervikt och obesitas i olika grupper. Uppföljningen visar hur utvecklingen ser ut och ger underlag för att planera och följa upp insatser i befolkningen.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 11–15 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för äldre skolbarn.

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Övervikt och obesitas hos både vuxna och barn kan bidra till försämrad livskvalitet, sjukdom och risk för kortare liv. Det medför också stora kostnader för samhället. På den här sidan kan du hitta beräkningar av samhällskostnader från olika organisationer.

Faktabladet redovisar de vanligaste nationella och internationella tillväxtkurvorna samt skillnaden dem emellan.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 0–5 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för förskolebarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 6–9 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för lågstadiebarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos ungdomar 16–19 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för ungdomar i gymnasieåldern.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om utvecklingen av viktstatus, övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Det kan vara övervikt och obesitas hos barn, vuxna eller gravida.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Här hittar du information och stöd för att lära dig mer om området. Tillsammans med aktörer i hela samhället arbetar vi för att förebygga övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Vi tar fram, följer upp och sprider kunskap för att stärka förutsättningarna för en god och jämlik hälsa.

Här kan du läsa om hur samhället kan arbeta för att förebygga övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Vi beskriver insatser, strategier och ansvar på olika nivåer.

WHO har utarbetat en internationell handlingsplan för att bromsa utvecklingen av övervikt och obesitas. Den innehåller ett antal mål som ska nås på kort och längre sikt. Planen innehåller också förslag på åtgärder som länder kan införa. Utfallsmål som ska nås 2025 Förekomsten av obesitas ska inte öka…

Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

7 april 2025 höll vi ett seminarium som lyfte hur vi i det offentliga, i näringslivet och civilsamhället kan arbeta för att nå det folkhälsopolitiska delmålet: Ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Här finns interaktiva faktablad för vissa utvalda områden. Faktabladen visar färdiga diagram och kartor med rörlig grafik. Du kan själv göra jämförelser på till exempel läns- och kommunnivå och mellan kön.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av levnadsvanor, livsmiljöer och livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar, utfärdar tillstånd för vissa bekämpningsmedel och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

De tio friluftslivsmålen handlar om att genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras.