Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Antibiotikaresistens är ett av våra största globala folkhälsoproblem. När antibiotika slutar fungera riskerar även enkla infektioner att bli livshotande. Här kan du läsa om vad antibiotikaresistens är, varför det är ett växande problem och vad som görs för att motverka det – både i Sverige och internationellt.

Pålitlig statistik är nödvändig för att tidigt upptäcka förändringar i antibiotikaresistens och stoppa spridning. Genom att följa utvecklingen – lokalt och nationellt – kan vi vidta åtgärder i tid.

För att motverka antibiotikaresistens behöver vi öka kunskapen och medvetenheten hos olika målgrupper och i samhället i stort. Här hittar du material som kan vara till stöd för dig som arbetar med att kommunicera om antibiotikaresistens och hur man förebygger infektioner inom exempelvis vården eller skolan.

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning, myndigheter och industri.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.

Hitta statistik på regional nivå om antibiotikaresistens inom vård och omsorg.

Här har vi samlat länkar och dokument med strategier, rekommendationer och vägledningar med mera som stödjer arbetet mot antibiotikaresistens.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

Informationsbladet om bihåleinflammation kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om förkylning kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om hosta på grund av akut bronkit kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om öroninflammation hos barn kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om svinkoppor hos barn kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Informationsbladet om halsfluss kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med ett besök på vårdcentral.

Antibiotikaresistens är ett växande globalt hot mot den moderna sjukvården vilket kräver samarbete och åtgärder på internationell nivå. Här kan du läsa om några av våra internationella samarbeten inom antibiotikaresistens.

Swedres i korthet 2018 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Var tionde patient på sjukhus i Sverige har en vårdrelaterad infektion, men många infektioner kan förhindras. Genom följsamhet till vårdhygieniska rutiner kan vi skydda patienter, omsorgstagare och personal. Då bidrar vi även till att begränsa antibiotikaresistens.

Under FN:s generalförsamling i New York bjöd Folkhälsomyndigheten in länder för diskussioner om det gemensamma arbetet mot antibiotikaresistens.

Folkhälsomyndigheten och Strama har tagit fram patientinformation om vanliga infektioner. Syftet med informationen är att vara ett stöd till patienten i samband med besök på vårdcentral.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

Haemophilus influenzae (invasiv) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.