Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vissa personer har en ökad risk för att smittas med tuberkulos. Vaccination av barn som ingår i riskgrupper har rekommenderats sedan 1975. Från och med maj 2025 ingår vaccination mot tuberkulos i det nationella vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Tuberkulos drabbar oftast lungorna. Sjukdomen är vanlig i många andra länder. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med ökad risk att smittas.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Hiv kan vara svårt att upptäcka eftersom infektionen ofta inte ger några symtom. Om symtom uppkommer brukar det ske kort efter överföringstillfället eller efter flera år när immunförsvaret försvagats.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Tuberkulos (TB) är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Här presenterar vi några vanliga frågor och svar om tuberkulos.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Fenotypisk resistensbestämning med mikrodilutionsmetod.

Molekylär typning av Mycobacterium tuberculosis-komplexet. En av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

ELISPOT-metod som kvantifierar interferon-gammaproducerande T-celler efter M. tuberculosis (ESAT-6 och CFP-10)-stimulering.

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.

Histoplasmos är en svampsjukdom som framför allt rapporteras från USA men där epidemiska foci är kända i samtliga världsdelar utom Europa. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom något av dessa endemiska områden.

Melioidos är en bakterieinfektion som kan ge allvarliga infektioner som sepsis och lunginflammation. Sjukdomen finns i tropiska områden och sprids främst via direktkontakt med kontaminerad jord eller vatten. Smittämnet finns inte i Sverige, men sjukdomen kan upptäckas hos personer som rest i

Delrapport 3 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Gruppen Trematoder (flundremaskar) är mycket stor och flera trematodarter kan orsaka sjukdom hos människa. Den globalt viktigaste är Schistosoma, som orsakar snäckfeber.