Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vissa personer har en ökad risk för att smittas med tuberkulos. Vaccination av barn som ingår i riskgrupper har rekommenderats sedan 1975. Från och med maj 2025 ingår vaccination mot tuberkulos i det nationella vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper.

Vissa grupper löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka av pneumokocker. Därför ingår vaccination mot pneumokocker i ett nationellt vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka lunginflammation och öroninflammation, men också allvarliga infektioner såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

Socialstyrelsen fick 2013 i uppdrag av regeringen att pröva om de vacciner som de tidigare gett ut rekommendationer eller motsvarande om uppfyllde kraven i den nya smittskyddslagstiftningen. Detta uppdrag fördes sedan över till Folkhälsomyndigheten. Här sammanfattas de lämnade förslagen samt senare

Det nationella särskilda vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper ska säkerställa att de som löper en ökad risk att bli smittade eller allvarligt sjuka av en infektion erbjuds ett skydd genom vaccination.

Nationella vaccinationsprogram omfattar specifika sjukdomar och målgrupper. Vaccinationer mot dessa sjukdomar ska erbjudas kostnadsfritt till personer som ingår i målgrupperna och registreras i det nationella vaccinationsregistret.

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika, Asien och Latinamerika.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Referensgruppen för nationella vaccinationsprogram är ett samverkande organ till Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

På den här sidan har vi samlat information om vilka vaccinationer som är aktuella för vuxna. Några vaccinationer rekommenderas till alla medan andra rekommenderas för de som har en ökad risk för att drabbas av en viss sjukdom.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Pneumokocker kan orsaka allvarliga infektioner, både hos barn och vuxna. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och erbjuds också till personer med ökad risk för allvarlig sjukdom.

Rekommendationerna utgör ett stöd för vaccinerande verksamheter i bedömningen av vilka som bör erbjudas vaccination mot hepatit B. Målgruppen är i första hand landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom barnhälsovården, specialistsjukvård och primärvård.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.