Uppdaterad 28 maj 2020

Så arbetade länsstyrelser, regioner och kommuner med spelproblem 2018-2019

Det spelförebyggande arbetet behöver stärkas i allmänhet och i synnerhet mot barn och unga. Det visar en kartläggning av regioners och kommuners arbete i spelfrågan. Regioner och kommuner efterfrågar mer kunskap, särskilt om hur de tidigt kan upptäcka spelproblem.

Från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det innebär att kommuner och regioner har ett tydligt ansvar för att förebygga spelproblem, samt erbjuda råd, stöd och behandling till personer som har allvarliga problem med spel om pengar. Länsstyrelserna ska stödja regionernas och kommunernas arbete med spelfrågan.

Detaljerade resultat från kartläggningen

Kartläggningen syftade dels till att beskriva hur länsstyrelser, regioner och kommuner arbetade med spelfrågan under 2018–2019. Dels till att utgöra ett underlag för regioner och kommuner att arbeta vidare med att planera förebyggande insatser och identifiera kunskapsbehov och implementeringssvårigheter. I separata Excelfiler för respektive län kan du ta del av svaren på ett mer detaljerat vis. Inom varje fil finns ett blad för regioner och kommuner och ett annat blad för länsstyrelsen.

Kartläggningens huvudresultat

Här presenteras kartläggningens huvudresultat. På sidorna kartläggning regioner och kartläggning kommuner och i de länsspecifika Excelfilerna nedan finns detaljerade resultat på regional och lokal nivå.

Det förebyggande arbetet behöver utvecklas

Det förebyggande arbetet har inte implementerats i samma utsträckning som stöd och behandling. 14 länssamordnare uppgav att implementeringen av stöd och behandling i deras län kommit mycket eller ganska långt, och 5 att man gjort det i ganska liten utsträckning. 2 länssamordnare uppgav att de inte visste. Det var enbart 4 länssamordnare som upplevde att man kommit ganska långt i fråga om det förebyggande arbetet medan 17 uppgav att implementeringen gjorts i liten utsträckning.

Kommunerna har ett ansvar att arbeta med både stöd och behandling och förebyggande arbete vad gäller spel om pengar, enligt socialtjänstlagen. I kartläggningen ingick inte frågor om överenskommelser mellan regioner och kommuner. Frågan redovisas i SKRs överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019.

Bild 1: I vilken utsträckning anser de 21 länssamordnarna att spelfrågan är implementerad i sina län.

Bilden visar i vilken utsträckning anser de 21 länssamordnarna att spelfrågan är implementerad i sina län.
Källa: Kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten 2019

Majoriteten av länsstyrelserna (19 av 21) arrangerade kompetenshöjande insatser med fokus på spel om pengar under 2018–2019. Detta gjordes främst genom föreläsningar, utbildningar och konferenser.

Länsstyrelserna arbetade även med övergripande planering såsom kartläggning och med att skapa samverkansstrukturer för spelfrågan i länet. 9 länsstyrelser uppgav att de hade genomfört någon typ av kartläggning eller uppföljning inom spelområdet. 13 av 21 länsstyrelser uppgav att de hade en samverkansstruktur för spelfrågan i länet. Det vanligaste var att kommuner, regioner (hälso- och sjukvård) samt kommunal- och regionförbund ingick i samverkansstrukturen.

Regionerna och kommunerna arbetade främst med kompetensutveckling till sin egen personal. Det stämmer också med vad de uppgav 2017 att de planerade att genomföra under 2018–2019. Antalet regioner och kommuner som genomfört kompetensutveckling var:

  • 12 av 21 (57 procent) regioner
  • 157 av 198 (79 procent) kommuner.

Kompetensutvecklingen kan exempelvis innebära att personalen deltagit i de kunskapshöjande insatser som länsstyrelserna arrangerat.

Hälften av regionerna och kommunerna använde bedömningsinstrument för att tidigt upptäcka spelproblem

Att använda bedömningsinstrument för att tidigt upptäcka spelproblem är ett sätt att förebygga att spelproblem förvärras. Genom att upptäcka spelproblem bland vuxna kan man också identifiera barn som behöver stöd.

Antalet regioner och kommuner som uppgav att de använde bedömningsinstrument var:

  • 10 av 21 (48 procent) regioner
  • 100 av 198 (51 procent) kommuner

De verksamheter som använde bedömningsinstrument var socialtjänsten, missbruks- och beroendeenheter, individ- och familjeomsorgen och öppenvården. Det vanligaste var att regionerna och kommunerna uppgav att bedömningsinstrument användes i en av dessa verksamheter. 4 regioner och ett fåtal kommuner uppgav att det användes inom flera verksamheter.

Det förebyggande arbetet riktat mot barn och unga behöver stärkas

Barn och unga har rätt till en spelfri uppväxt. De ska varken drabbas av vuxnas spelande eller eget spelande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska barns behov av information, råd och stöd särskilt beaktas (kap. 5 § 7). Detta för att barnen:

  • har en ökad risk att fara illa
  • själva riskerar att utveckla spelproblem senare i livet.

Att ha rutiner och kunna erbjuda insatser till dessa barn är viktigt i det regionala och lokala förebyggande arbetet.

Lite mer än hälften av regionerna och cirka hälften av kommunerna uppgav att de hade rutiner respektive insatser för att identifiera barn till föräldrar med spelproblem.

Olika åtgärder stärker varandra och det bör finnas en logisk kedja av insatser. För att få ett effektivt arbete i spelfrågan behöver olika verksamheter och åtgärder koordineras. Att se på enbart en insats utan att relatera till andra kan bli missvisande. Till exempel, om en verksamhet har rutiner för att identifiera barn, men inte använder bedömningsinstrument för tidig upptäckt av spelproblem hos vuxna finns det skäl att se över rutinerna. Om man använder bedömningsinstrument men inte har rutiner för unga, kan en förbättringsåtgärd vara att skapa rutiner utifrån upptäckt av spelproblem hos vuxna med barn.

Ett annat exempel är när man har rutiner för att upptäcka barn och unga som lever med vuxna med spelproblem, men inte erbjuder insatser till dessa. På motsvarande sätt kan de som erbjuder insatser till barn, men inte har rutiner för identifiering, öka möjligheten att barn som behöver insatserna också nås av dessa om de inför rutiner att identifiera barn. 

Enligt kartläggningen bör både regioner och kommuner utveckla och förstärka insatser och samordning inom spelområdet. Endast var fjärde kommun och region uppgav att de hade både rutiner för identifiering av, och insatser för, unga som bor med vuxna med spelproblem samtidigt som de också använde bedömningsinstrument. Läs mer om kartläggningens analys av arbetet med barn och unga under kartläggning regioner och kartläggning kommuner.

Det saknas insatser för att motverka ungas spelande på lokal och regional nivå

Ungas spelmissbruk ska motverkas, enligt socialtjänstlagen (kap. 5 § 1 punkt 5). Antalet regioner och kommuner som uppgav att de arbetade med insatser för att motverka att minderåriga (under 18 år) spelade om pengar var:

  • 1 av 21 regioner
  • 24 av 198 (12 procent) kommuner.

Stort kunskapsbehov bland regioner och kommuner

Majoriteten av länssamordnarna uttryckte att det fanns ett stort eller ganska stort behov av kunskapsstöd om spel om pengar för att kunna förebygga spelproblem bland unga inom länet. De såg ett behov av kunskap som riktar sig mot föräldrar, skolan och vuxna i föreningslivet och idrottsrörelsen. Ungefär hälften av länssamordnarna upplevde att det vore möjligt att implementera de olika kunskapsstöden i länet. Framför allt kunskapsstöd till föräldrar bedömde de vara möjligt att implementera i hög utsträckning.

Både regioner och kommuner rapporterade ett stort kunskapsbehov inom de flesta områden rörande spelfrågan. Gemensamt för dem var att de upplevde ett stort kunskapsbehov om tidig upptäckt av spelproblem i olika verksamheter.

Regionerna uppgav även ett stort behov av kunskap om risk- och skyddsfaktorer och omfattning och fördelning av spelproblem i olika grupper. Kommunerna uppgav störst behov av kunskap som riktas till föräldrar och vuxna för att förebygga spelproblem och spel om pengar bland barn och unga, vilket delvis ligger i linje med kommunernas ansvarsområden.

Regioner och kommuner kan utveckla sin samverkan med ideella föreningar

Regioner och kommuner kan utveckla sitt spelförebyggande arbete genom att samverka med ideella föreningar som ger stöd till personer med spelproblem och deras anhöriga. Föreningarnas arbete kan även komplettera deras insatser till personer med spelproblem, eftersom föreningarna har lång erfarenhet av att koppla ihop det förebyggande arbetet med lärdomar från stödverksamhet. Samverkan med ideella föreningar ligger också i linje med socialtjänstlagen.

Spelberoendes Riksförbund och Spelberoendegruppen har sammantaget 32 kamratföreningar eller självhjälpsgrupper runt om i landet, varav 10 finns inom samma län. Föreningarna och grupperna finns i 20 av 21 län. Antalet regioner och kommuner som samverkade med föreningar under 2018-2019 var:

  • 11 regioner (52 procent)
  • 53 kommuner (27 procent).

Metod

Folkhälsomyndigheten kartlade hur regioner och kommuner arbetade med att förebygga och behandla spelproblem under 2018 och 2019. Kartläggningen riktades även till länsstyrelserna för att ta reda på hur det nya uppdraget med att stötta regioner och kommuner sett ut under året. Kartläggningen gjordes i samarbete med länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Socialstyrelsen.

En webbenkät skickades till samtliga länssamordnare, regioner och kommuner i december 2019. Webbenkäten skickades via e-post direkt till varje länssamordnare samt till varje regions och kommuns infoadress med hänvisning att vidarebefordra enkäten till folkhälsochefer, personer med övergripande ansvar för folkhälsoområdet samt socialchefer eller motsvarande inom individ- och familjeomsorgen.

Totalt svarade samtliga länssamordnare och regioner (21 av 21) samt 198 (68 procent) kommuner på enkäten.

Läs mer

Socialtjänstlagen

Hälso- och sjukvårdslagen

Regional nivå i det spelförebyggande arbetet

Lokal nivå i det spelförebyggande arbetet

Vägledning för förebyggande arbete om spelproblem

Risk- och skyddsfaktorer för unga

SKR:s överenskommelse inom området psykisk hälsa