Alkohol ökar risken för sjukdomar och skador
Risken att drabbas av vissa sjukdomar ökar när man dricker alkohol. Beroende och cancer står för en stor del av den ohälsa som orsakas av alkohol. Alkohol bidrar också till skador och dödsfall i bland annat trafiken. I de flesta fall ökar risken för skada eller sjukdom ju mer alkohol man dricker, men i vissa fall kan även en lägre nivå öka risken.
Alkohol är en viktig orsak till flera av de sjukdomar som påverkar folkhälsan mest. Alkohol beräknas orsaka cirka tre procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Med sjukdomsbördan menas den tid som människor förlorar på grund av för tidig död och sjukdom i hela befolkningen.
Beroende och cancer är de främsta orsakerna till ohälsa orsakad av alkohol
Alkohol är en betydande riskfaktor för både psykisk och fysisk ohälsa. Beroendesjukdomar och cancer förklarar den största delen av ohälsan i befolkningen som är orsakad av alkohol. Alkohol ökar dessutom risken för högt blodtryck, stroke, leversjukdomar, tidig demens och förgiftningar. Även smittsamma sjukdomar påverkas av alkoholkonsumtion, framför allt luftvägssjukdomar.
Alkohol ökar risken för cancer
Konsumtion av alkohol är en riskfaktor för cancer som går att påverka. Alkohol ökar risken för cancer i munhåla, svalg, matstrupe, struphuvud, lever, tjock- och ändtarm, samt bröstcancer hos kvinnor. Sammantaget uppskattas mer än vart tionde dödsfall av dessa cancerformer i Sverige vara orsakade av alkohol. Generellt sett ger en högre alkoholkonsumtion en högre risk för cancer, men även låg och måttlig konsumtion ökar risken för flera cancerformer.
Skadligt bruk, beroende och substansbrukssyndrom
Det finns olika sätt att mäta och definiera en alkoholkonsumtion som orsakar problem. Inom hälso- och sjukvården används klassifikationssystemet ICD-10 och begreppen skadligt bruk samt beroende. Inom psykiatrin används utöver ICD-10 också diagnosmanualen DSM-5 för att kategorisera psykiatriska sjukdomar och tillstånd. I DSM-5 används begreppet substansbrukssyndrom (en sammanslagning av de tidigare diagnoserna missbruk och beroende).
Olika sätt att mäta och definiera skadligt bruk och beroende
Om alkoholbruket orsakat upprepade negativa sociala, fysiska eller psykiska effekter men inte uppfyller kriterier för beroende.
Om patienten upplevt tre av följande sex kriterier under det senaste året:
- En stark längtan efter alkohol,
- svårigheter att kontrollera mängd,
- fortsatt konsumtion trots skador,
- försummelse av annat,
- ökad tolerans,
- abstinenssymtom.
För att få diagnosen alkoholbrukssyndrom krävs att man uppfyller 2 av 11 kriterier. Svårighetsgraden bedöms sedan på en skala från lindrig (2–3 kriterier), medelsvår (4–5 kriterier) till svår (6 eller fler kriterier).
- Större mängder eller längre tid än avsett
- Misslyckade försök att minska eller kontrollera bruket
- Mycket tid ägnas åt att skaffa, använda eller återhämta sig från substansen
- Sug (craving)
- Återkommande bruk som leder till att skyldigheter inte fullgörs
- Fortsatt bruk trots sociala eller mellanmänskliga problem
- Minskade sociala, yrkesmässiga eller fritidsaktiviteter
- Användning i farliga situationer
- Fortsatt bruk trots kunskap om fysiska eller psykiska problem
- Toleransutveckling
- Abstinenssymtom
Alkoholbrukssyndrom vanligast bland unga och män
År 2025 uppfyller en av tio [AB1] vuxna i åldern 18–84 år kriterierna för minst ett lindrigt alkoholbrukssyndrom. 12 procent av männen och 9 procent av kvinnorna uppfyller kriterierna. Bland unga vuxna, 18–29 år, är förekomsten som högst: 20 procent. I åldersgruppen 65–84 år är det 6 procent.
Förekomsten av alkoholbrukssyndrom har minskat för män sedan 2017, och särskilt för män i åldersgruppen 30–49 år. I övriga åldersgrupper finns inga säkerställda förändringar.
Knappt 3 procent uppskattas ha ett medelsvårt eller svårt alkoholbrukssyndrom.
Alkohol och droger leder till skador i trafiken
Alkohol och narkotika har betydande negativa effekter på körförmågan och många dödliga trafikolyckor hade kunnat undvikas om ingen körde påverkad.
Alkohol eller droger var inblandade i drygt var femte dödsfall i vägtrafiken 2023 enligt Trafikverkets djupstudier. Totalt omkom 52 personer i en alkohol- eller drogrelaterad olycka det året. Av dessa omkom 35 personer i olyckor som enbart var alkoholrelaterade och fem i olyckor som var både alkohol- och drogrelaterade. Läs mer om alkohol och narkotika vid dödliga olyckor i trafiken.
-
Alkohol och narkotika vid dödliga olyckor i trafiken
Publicerad:Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och personer som arbetar brotts- eller ANDTS-förebyggande eller med vård och stöd, bland annat i kommuner, i regioner, på länsstyrelser samt på…