Fördjupning 2: Skapa förutsättningar för samtal om psykisk hälsa

I den här delen av vägledningen finns fakta, kunskapsunderlag och reflektionsfrågor för gruppdiskussioner om hur ni i er verksamhet kan skapa bättre förutsättningar för samtal med äldre personer om psykisk hälsa.

Samtal om psykisk hälsa skapar ökad förståelse

Samtal om psykisk hälsa kan göra det lättare att hantera svåra situationer, bygga nära relationer, lösa konflikter och få stöd och hjälp vid behov. Ofta är det en lättnad i sig att någon lyssnar, även om det inte alltid förändrar situationen. Genom att lyfta tankar, känslor och mående i vardagliga samtal bidrar man till att avdramatisera ämnet och motverka det stigma som kan uppstå kring psykisk ohälsa. Att inleda och skapa utrymme för dessa samtal är därför en viktig uppgift för alla.

För många äldre personer kan frågor om psykisk hälsa kännas laddade. Historiskt har ämnet ofta varit tabubelagt och stigmatiserat, och det finns fortfarande föreställningar om psykisk hälsa som något svårt och negativt. Därför är det extra viktigt att ta upp psykisk hälsa på ett naturligt sätt: i det vardagliga samtalet, under aktiviteter, i hälsosamtal eller andra sammanhang.

Stigmatisering innebär att en grupp, till exempel äldre eller personer med psykisk ohälsa, pekas ut och förknippas med negativa stereotyper. Stigmatisering är uppbyggt av tre relaterade komponenter: kunskaper, attityder och beteenden. Stigmatisering sägs ofta bero på bristande kunskaper om exempelvis psykisk ohälsa hos omgivningen som då kan utgöra en grogrund för negativa attityder. Dessa kan i sin tur kan påverka hur människor förhåller sig till personer med psykisk ohälsa och det kan också försvåra samtal om psykisk hälsa överlag.

Man behöver inte vara expert för att prata om psykiskt mående eller lyssna på andras funderingar. Det räcker långt att vara lyhörd och ha grundkunskap och en öppen inställning. Ofta är det viktigare att lyssna och stötta än att försöka lösa problem. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa. Om någon behöver professionella samtal eller annan vård och behandling bör det finnas tydliga rutiner för hur man kan ta detta vidare i verksamheten.

Tecken på psykisk ohälsa kan vara att personen

• får ett förändrat beteende, exempelvis blir mindre engagerad, mer tillbakadragen eller dricker mer alkohol
• inte tar hand om sig själv
• inte orkar med sociala sammanhang på samma sätt som tidigare
• verkar ha svårt att sova, sover väldigt mycket eller har svårt att koncentrera sig
• uttrycker att hen inte mår bra, men vet inte orsaken
• får fysiska problem som huvudvärk, magont eller annan diffus smärta
• förändringar i humör, till exempel irritabilitet eller att man blir gråtmild
• att man upprepat glömmer viktiga saker eller om man uppträder förvirrat
• uppvisar förändringar i aptit.

Tänk på det här i utvecklingsarbetet

Nedan följer några medskick som kan vara bra att ha med i utvecklingsarbetet:

• Verksamheter kan skapa förutsättningar för samtal om psykisk hälsa på olika nivåer. Det kan vara alltifrån medmänskliga samtal mellan de äldre själva till professionella samtal i en stödverksamhet eller vårdsituation.
• Ta gärna upp psykisk hälsa i olika sammanhang och det naturliga med att må bättre eller sämre i perioder. Det kan underlätta för andra att våga prata om psykisk hälsa. Målet är att kunna prata öppet och sakligt om hälsa ur olika perspektiv – psykisk, fysisk, social, existentiell och sexuell hälsa.
• Att få prata med någon som man litar på kan göra det lättare att bära tunga tankar och känslor. Det kan också vara ett första steg till att söka mer professionell hjälp vid behov.
• Många har svårt att prata om sitt psykiska mående på grund av stigma, okunskap och ovana.
• Det finns inga rätt och fel när det gäller att prata om hur man mår. I stället för att fokusera på hur man kan prata om detta är det viktigare att man pratar om det. Träning ger färdighet.
• Man kan också träna på att bli en bättre samtalspartner. Genom att öva på att lyssna aktivt och bekräftande blir man bättre på att stötta andra.

Kunskapsunderlag och reflektionsfrågor

Kunskapsunderlaget består av två artiklar på temat samtal och stigma. Börja med att läsa texterna innan ni tar er an reflektionsfrågorna om att sätta ord på psykisk hälsa och möjliggöra samtal. Syftet med frågorna är att

• fungera som stöd för gruppdiskussioner om samtal om psykisk hälsa
• hjälpa er att identifiera vad ni som verksamhet redan gör och vad ni kan förbättra.

Välj de frågor ni tycker är mest angelägna att diskutera i er verksamhet.

Fortsatt arbete framåt

Avsluta gärna mötet med att komma överens om tre saker som ni kan göra inom verksamheten för att möjliggöra fler vardagliga och professionella samtal om psykisk hälsa och välmående.