Barnvaccinationsprogram
Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – barnvaccinationsprogrammet – erbjuder alla barn skydd mot elva sjukdomar.
Inom barnhälsovård och elevhälsa erbjuds barn och ungdomar vaccinationer som ger skydd mot rotavirusinfektion, difteri, stelkramp, kikhosta, polio, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b, allvarlig sjukdom orsakad av pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus (HPV). Alla spädbarn erbjuds också kostnadsfri vaccination mot hepatit B av regionerna.
De flesta vacciner som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet ges som kombinationsvacciner, det vill säga vaccin mot flera sjukdomar ges i samma spruta. Det finns flera fördelar med kombinationsvacciner. Den största anledningen till att ge kombinationsvacciner är att barnet inte behöver lika många sprutor.
Vaccinationsschema
Vaccinationerna ges enligt nedanstående schema.
| Vaccin mot | 6 veckor | 3 månader | 5 månader | 12 månader | 18 månader | 5 år | Årskurs 1–2 |
Årskurs 5 | Årskurs 8-9 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rotavirus | Dos 1 |
Dos 2 |
Dos 3 (a) |
– | – | – | – | – | – |
| Difteri | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | Dos 5 |
| Stelkramp | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | Dos 5 |
| Kikhosta | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | Dos 5 |
| Polio | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | Dos 4 | – | – | – |
| Hib (Haemophilus influenzae typ b) | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | – | – | – | – |
| Hepatit B | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | – | – | – | – |
| Pneumokocker | – | Dos 1 | Dos 2 | Dos 3 | – | – | – | – | – |
| Mässling, påssjuka, röda hund | – | – | – | – | Dos 1 | – | Dos 2 | – | – |
| HPV (Humant papillomvirus) | – | – | – | – | – | – | – | Dos 1 och 2 | – |
(a) Gäller för vaccin mot rotavirus som ska ges i tre doser.
Vaccinationsschema för barnvaccinationsprogrammet (PDF, 61 kB)
Kompletterande vaccinationer
Alla barn upp till 18 år ska erbjudas kompletterande vaccinationer mot sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, om de inte har vaccinerats i enlighet med schemat. Det bör finnas rutiner som säkerställer att tillfällen ges till kompletterande vaccinationer.
Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker behöver bara erbjudas barn upp till 6 års ålder. Pojkar behöver bara erbjudas kompletterande vaccination mot HPV om de är födda 2009 och senare.
Elevhälsan är inte skyldig att erbjuda kompletterande vaccinationer till elever som är 18 år eller äldre, men kan göra det ändå om lokala rutiner och förutsättningar tillåter. Om så inte är fallet får eleverna vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning och själv bekosta resterande doser.
Vaccination mot hepatit B
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot hepatit B till alla spädbarn. Alla regioner erbjuder kostnadsfri vaccination mot hepatit B till spädbarn.
Vaccin mot hepatit B ingår i ett kombinationsvaccin som ger skydd mot totalt sex sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
Vaccin till för tidigt födda barn
Barn som är för tidigt födda ska som regel vaccineras som vanligt, det vill säga vid ordinarie tidpunkter efter födseln (okorrigerad ålder).
Barn som är födda före gestationsvecka 32 rekommenderas en extra dos vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B, för att ge ett tidigt och förstärkt skydd. Den extra dosen ges från 6 veckors ålder.
Rekommendationer om vaccination av för tidigt födda barn
Barn som vid 6-12 veckors ålder fortfarande vårdas på sjukhus rekommenderas få första dosen vaccin mot rotavirus på neonatalavdelningen.
Rekommendationer om vaccination mot rotavirus till sjukhusvårdade barn på neonatalavdelning
Föreskrifter reglerar vaccinationsprogrammet
Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn regleras genom Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Dessa har reviderats genom åren. De föreskrifter som gäller nu har sammanställts i en sammanfogad (konsoliderad) version.
Vägledning som stöd till föreskrifterna
För att ge stöd vid vaccination av barn har Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning. I vägledningen beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar om hur vaccination läggs upp för de barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet (kompletterande vaccinationer).
Regionen ansvarar för vaccinationer i förskoleklass
Som regel ansvarar kommunerna och andra huvudmän för elevhälsan för vaccination av skolbarn. Detta regleras i smittskyddslagen (2004:168). När lagtexten skrevs var förskoleklass inte obligatorisk, och därför gjorde man ett undantag för elever i förskoleklass. Det är därför som regionen ansvarar för vaccination av barn som går i förskoleklass. Inga vaccinationer är dock förlagda till förskoleklass i dagsläget.
Sedan höstterminen 2018 är förskoleklass obligatorisk och undantaget kommer att tas bort den 1 juli 2028.
Behov av kompletterande vaccinationer som identifieras i förskoleklass kan erbjudas av elevhälsan om lokala förutsättningar tillåter det. Annars får barnet hänvisas till regionala vårdenheter.
Frågor och svar om barnvaccinationsprogrammet
Vad ska man göra om ett barn av misstag får en för liten dos vid vaccinationen?
Om ett barn av misstag fått en för liten dos ges genast en ny dos, eftersom vaccinets skyddseffekt kan förbli otillräcklig annars. Detta gäller dock inte vid vaccination med rotavirusvaccin och BCG-vaccin. En ny dos rotavirusvaccin behövs inte även om barnet har kräkts efter vaccinationen. Vid misslyckad injektion av BCG-vaccin ges inte något ytterligare vaccin vid detta tillfälle.
Vilka tillsatser kan finnas i vacciner?
Vilka tillsatser som finns i enskilda vacciner kan man läsa om på Läkemedelsverkets webbplats. De flesta vacciner levereras i engångsförpackningar och innehåller inga konserveringsmedel alls. Ett vanligt konserveringsmedel numera är en organisk fenol-förening, fenoxietanol, med låg toxicitet som bryts ner och snabbt försvinner ur kroppen.
Utveckling och tillverkning av vaccin (lakemedelsverket.se)
Vad skiljer tillsatser från restämnen?
Tillsatser är ämnen som aktivt tillsätts vid formuleringen av slutprodukten, medan restämnen är rester av substanser som har använts vid tillverkningen av ett läkemedel.
Vilka vacciner innehåller formalin (formaldehyd) och vad innebär det?
En vattenlösning av formaldehyd (formalin) används för att inaktivera beståndsdelar i en del vacciner. Därför kan det finnas kvar formalin i små mängder i det färdiga vaccinet. Vi utsätts för formalin på många sätt i det dagliga livet eftersom det i gasform bland annat frigörs från spånplattor i möbler och byggnadsmaterial och dessutom är en beståndsdel i tobaksrök.
Den mängd formalin som tillförs i samband med vaccinationer är försumbar jämfört med den totala mängd som människor utsätts för. Det finns för närvarande inga belägg för att formalin utlöser allergiska reaktioner i samband med vaccination.
Vilka vacciner innehåller aluminium och vad innebär det?
Aluminiumsalter (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) ingår som ett adjuvans i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen vaccinet ger skydd mot. Aluminiumsalter har använts i vacciner i över 70 år. Mängden aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden av aluminium i en dos vaccin är 0,5–0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden. Aluminium är en vanlig metall i vår omgivning och finns bland annat i dricksvatten och föda. Vuxna äter i genomsnitt 7–9 milligram av aluminium per dag. Det finns lika mycket aluminium i två liter av modersmjölksersättning som i en dos av vaccin. Jämförande studier har gjorts hos barn på hur mycket aluminium som tar sig in i blodbanan via upptag från tarmen via födan (bröstmjölk, bröstmjölksersättning och barnmat) och via vaccinationer som ingår i vaccinationsprogram för barn. Halterna av aluminium som tas upp från vaccin och födan ligger väl under de nivåer som anses vara säkra.
Vilka vacciner innehåller kvicksilver och vad innebär det?
Kvicksilverföreningar som tiomersal användes tidigare som konserveringsmedel i flertalet vacciner. De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992–1993. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.
Läkemedel som använder tiomersal som konserveringsmedel innehåller cirka 25 mikrogram kvicksilver, vilket motsvarar 2–3 portioner insjöfisk. När vacciner innehåller restmängder av tiomersal är mängden vanligtvis cirka 50–1 000 gånger lägre.
Pandemrix, vaccinet mot den nya influensan A(H1N1) som gavs under pandemin 2009–2010, innehöll konserveringsmedlet tiomersal. Det vaccinet hade högre hållbarhetskrav än vanliga influensavaccin och därför behövde vaccinet innehålla tiomersal.
Läs mer
Publikationer
-
Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2024
Publicerad:Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.
-
Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2023
Publicerad:Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.
-
Barnvaccinationsprogrammet i Sverige 2022
Publicerad:Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.
-
Vaccinationsprogram för barn
Publicerad:Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.